Inget hit & dit. Jag är trött och skriver på. Nu är det julafton, grattis & god jul. Klockan är snart sex på morgonen, jag har jobbat fjorton timmar idag (trettioåtta hitills denhär veckan) och är trött men känner mig pigg så om jag inte får hoppa aftonen i fråga hoppar jag sömnen för några gångers skull. Har, som sagt jobbat, klämt en dan-före-doppare-dan-pizza och sprungit och jobbat igen. Närmare tre dukades det fram ett julbord och ramlade in gamla greker, kockar och libaneser & det blev jukalas fast jag tog på mig jackan och traskade upp till södermalm där jag gömt den inte alltför sönder-krockade volvon i en post-snöfalls-parkering för att undvika p-boten som strax skottades fram ändå. (Tack antons mamma för att du lämnat spade & sop framme)

Fick med hjälp av josilj till slut fram den lilla bilen och hittade en parkering på min egen kyrkogata. Promenerade tillbaka till jobbet och städade bort det spontana julstöket så att det inte blir ohyra under morgondagens stängning. Tedde & Hassan spelade och jag sa tack och hej efter att ha läst igenom dagens tidningar till en väldigt kall heineken. Om tre timmar ska jag upp & väcka magnus för vi ska till Bergsåker och se julmorgonskadriljen, sen ska jag till sjöbergs och fira mitt-på-dagen med ludde innan jag åker till mormor och antagligen somnar i soffan. SEN ska jag hem till mig, hit till just denhär sängen jag sitter i. Andas, sova, god, jul.

malaca

Jag andas. Kom precis hem efter mitt fem-till-halv-tre-pass, blev mött av en godnattpuss i hallen. Tog på mig tofflorna & kokade te. Sitter nu, alldles ensam, själv & äntligen ifred i mitt rum. Jag gör absoult ingenting och denhär tiden är så viktig för mig för att jag ska fungera. MMMMMM. Har inte heller sovit ensam på, phew, jag vet inte hur många dagar/nätter & trots att jag inte har något emot sällskapet i fråga, tvärtom, blir det kung att ta upp hela madrassen själv & snarka utan att störa.

Imorgon, eller ja, om några timmar ska jag upp. Köpa skurmedel samt doftkulor till dammsaugaren sen ska det lukta rent här när jag börjar med mitt massiva julbak. Julklappar till ungarna ska jag hitta också, och en second-hand-klänning som jag ska sy om till nyår.

Yousef var här i helgen, fredagen var grym. Vi chillade här i mitt rum, han, jag & Marwan, kollade på filmklipp från woodstock och lyssnade på en massa musik. Lyckad utekväll följt av ica-pass som jag försov mig till (skulle ställa alarm-klockan men var för trött så att jag ställde bara om klockan sen gick jag och lade mig) gick hem från ICA, tryckte en pizza och gick till irish och jobbade. Blabla.

Jag är sjukt less på att ha folk runt mig och på att vara någon man bara räknar med för jag tar också åt mig men det är inte så farligt. Jag har fått galet många jobbtimmar & är jätttejättejättetrött men är glad på riktigt tror jag. PÅ RIKTIGT! inuti också. I januari kommer jag att kunna börja bygga en ekonomi igen :)

nu ska jag borsta tänderna sen är det sovdags.


PUSS puss. (klockan är inte ens fyra!!)

dream a little

Torsdag, klockan är tolv på dagen och jag har precis klivit upp efter att ha snoozat i två timmar. gick en sväng i rummen och hittade Emilio på soffan, hopkurad med halsduk så jag slängde på honom zebratäcket. I måndags kom alice hit med en väska, sen en till. Hon bestämde att hon skulle bo här för hon är less och vill vända på sitt liv lite och må bättre. Sure thing.

På tisdag-kvällen gick jag, Lars & Jonathan på Vin & poesi-kväll arrangerad av Andreas Stickler och Thomas Ekenberg. Väldigt trevligt. Sällskapet, stämningen, vinerna & omg, osten! Varken jag eller Lars är förtjust i mögelost men denhär var fantastisk och vi åt tills brödet var slut. Det var flera olika, från Strömsbergs mejeri som jag ska kolla upp själv vid tillfälle, kex, pepparkakor & vindruvor.

Kvällens fyra viner var, nummer ett, simpelt Vina Mapio från Chile (pubens husvin, den kan jag, hähä) Någon Zito Zito från Umbrien som egentligen var rätt god, lite tyngre än den första men som glömdes bort helt av vin nummer tre som gav mersmak. Vila Santa från portugal, mumma. Den sista var ett sydafrikanskt Shiraz, och jag som älskar shiraz sedan efter-elva-timmars-passen-glaset-McWilliams var nöjd. Vi gick hem strax innan nio, bäddade en övernattningsmadrass till Lars, hämtade Oliver & tog en avrundningsöl på jobbet. (Guiness) sen gick vi hem och sov gott.

I onsdags, igår, vaknade jag, senare än jag tänkt. Tänkte hälsa på mormor eftersom jag inte började jobba förrän tio men hon hade redan eftermiddagsplaner så jag började steka pannkakor. Halv fem ringde Fredrik från kvantum och undrade var jag höll hus och det visade sig att jag hade tre pass denhär veckan som jag inte hade fått nys om. Kastade fram pannkakorna framför Sophie och skyndade mig till nacksta för några timmar i kassan till klockan nio. Powerwalkade sedan med Hanna till stan, drog på mig förklädet och diskade ur/torkade kvällens stök på Mezoyo tills runt tolv. Slängde av mig förklädet och började plocka i irishbaren tills klockan äntligen var halv tre. Jag, Ida, ted, Tedde & Hassan satte oss med varsin Heineken och planerade nyårs-supén på resturangen. Det kommer bli fint. Tedde sa "Mina, du ska vara prinsessan och själv dricka ur dom glasen du putsar så fint varje kväll".

Promenerade sedan hem strax innnan fyra, hittade Dennis sovande tvärs över min säng och kröp ner hos Oliver istället. Fortsatte att göra upp nyårsplanerna & jag somnade glad, nöjd och förväntansfull. Lite kär också. Rätt så ganska.

Nu ska jag duka fram frukost, varm choklad, mörkt bröd och stark ost. Jag ska väcka Emilio & Oliver, sedan ska jag hjälpa Maria att hugga gran och släpa den till henne innan jag börjar jobba tre till åtta, tio till halv tre, sova sedan är fanny Lucia på sitt dagis följt av lasagne till fredagsmiddag hos mormor.

Jag är trött & orkar inte fundera på att jag kommer vara pank om en vecka ända fram till januarilönen. Jag mår väldigt bra dock, allt har vänt sig åt rätt håll för mig. Det är intressant hur allt går i vågor sådär. Amercan express ringde nyss och gav mig bokningen till göteborg, tåg & flyg, hotell och ett lycka till. Kul.

puss

onsdag-morgon

Klockan är tjugo över fem, tidig onsdag, jag dricker kryddigt te & äter knäckesticks med marmeladen maria gjorde till mig. Mumma. Jag och min sambo hade "sängdag" idag. Ett beslut som togs efter att ha klivit upp, städat köket, diskat och gått utanför dörren, nysandes & hostandes.
Jag sökte lite jobb & han spelade lite spel, vi drack cola och åt choklad. Sängdag är dock bara kul ett litet tag, sedan går tiden så himla sakta. Vi bestämde oss för piratfilms-maraton och under nedladdnigen somnade jag och sov till klockan två. Fett värt. Grabben höll sig tappert vaken till klockan fyra innan han somnade med huvudet under mina zebra-randiga kuddar.

Sen har jag varit vaken, läst lite bok, kokat te och önskat att Sophie blir vräkt och flyttar hem till sollefteå. Och jag funderar på vad jag ska göra med mitt liv. Plugga kanske. Här? Jobba?

Tror att jag tar bussen om någon timme till bergeforsen, hälsar på mormor till lunch och sen åka tillbaka till stan. Jag borde slinga håret om jag har råd, sen middag på jobbet och släpa fram den lilla granen ur källaren så jag kan pynta den medans ida öppnar.


HEJDÅ!

wake-up-call

Ska vi se. Jag ligger i min säng och tuggar i mig pepperkakorna som jag och Ida bakade igår. Har klivit upp några gånger men är helt tömd på energi och slumrar till, drömfylld till max, då & då.

I fredags städade jag, duschade, gick till jobbet. Var på riktigt fint humör och förväntansfull inför helgen. Daniel var vakt och jag jobbade för en gångs skull med Hanna vilket var kung. Klockan blev halv elva, kvart i elva och så ramlade nån viss in och skulle ha gratis öl & svamla som fan. Den andra vakten kom fram till mig och sa att jag skulle hålla koll på den stora otäcka snubben som satt med ryggen mot oss och jag skämdes lite och sa att det var lugnt, jag känner honom.

Så fort jag försökte ta kunder satt han och skrek "-MINA, öh! MINA, VAD OTREVLIG DU ÄR! VARFÖR PRATAR DU INTE MED OSS, FÅR JAG EN ÖL? HÖRRU DIN FÖDELSEDAG IMORGON, DEN FINNS INTE HÄHÄHÄ, DETHÄR ÄR MIN BÄSTA KOMPIS SÄG HEJ TILL HONOM, MINA! MINA!" och varje gång jag gick förbi sa jag att jag pratar med er när jag inte har några kunder men just nu har jag det.
Då tog han tag i min arm från andra sidan baren och drog i den och jag försökte skoja bort det när vakterna reagerade, orkade inte att det skulle bli något bråk. Han vägrade släppa dock och allt blev ganska jobbigt, min hjärna bara gick igenom dumheter den där har öst ur sig på fyllan, och ibland nyktert och jag ville gå hem, jag ville gömma mig,jag ville springa därifrån. Kom loss iallafall och gick ut, bort, bakom, ut i korridiorenoch satt bara där och andades. Linda kom ut och sa att alla har lik i garderoben, jag försökte le och gick och låste in mig på toan istället.

Jag kände att jag orkade inte möta ett enda ansikte och försökte fokusera på vad som helst glatt eller lugnande när jag gick upp för trappen och ut i baren igen, ganska mycket folk strax innan tolv på en fredagnatt efter löning.
Vakterna & Hanna kollade bekymrat på mig hela tiden men jag ignorerade det för jag orkade inte. Ida kom in, hela köket kom in, några från sevensins och bara folk överallt. Mange dödade musiken, hoppade upp på bardisken och busvisslade, Ted sa "nu har du sålt dina sista nittonåriga öl" och mangnus ropade, "allihopa, Mina Sjöberg här nere fyller TJUGOFEM år idag! jaaaag mår hon leva!" Sen sjöng alla, kollade på mig, jag ville springa därifrån. Det var en jättefin gest och fantastiskt att ALLA sjöng. För MIG. Men mitt huvud hade redan gått sönder och jag försökte att inte skaka och att inte börja grina, var superklantig resten av natten och BLÄ!

När vi stängt gjorde jag och magnus en picknick av kycklingklubbor, baguetter & pesto, sen gick jag hem. Bytte om och kröp ner i min säng som redan var uppvärmd, tårarna började rinna men grabben jag bor med pussade bort dom och sa grattis sen somnade jag mitt i en kram. Det finns så många jag tycker om också.

Själva dagen D var lite stressig men mest glad. Festen blev rätt full i dubbla bemärkelser och fast det ramlade in oinbjudna folk som jag blev tvungen att köra ut kom också många av dom jag ville skulle vara där. jag blev besviken dock att det var många som betedde sig riktigt oförskämt och respektlöst men det får man väl räkna med.

fick en Berlin-resa av andreas & Victor så i januai drar vi ett slag. Det blir nog jättebra. Det är egentligen ganska bra bara att det blev lite mycket på en gång. På söndag kommer författaren & redaktören hit. Det blir också en trevlig grej.

den tjugosjunde

mitt sista tonåriga dygn började för sju timmar sedan på ett i principt folktomt irish, vi hade helt allvarligt under tjugo kunder dom timmarna jag jobbade ikväll. Inte slött alls.

Min dag började egentligen igårkväll, eller hur det blir, i onsdags, med att jag somnade klockan åtta på kvällen (efter pyttipannamiddag på jobbet). Drömde om den gamla serien förhäxad och vaknade bara till av att telefonen ringde lite då & då. Sov till tolv och kunde sedan inte somna om så jag gjorde telefonen till viljes och gick till alla människor, fast jag trivdes jättefint hemma i min lilla kokong som mitt rum förvandlats till.
Körde den snabbaste krogrundan någonsin, vann en ölhävartävling & blev sedan alldeles för trött för att orka gå hem nästan. somnade om iallafall. I några timmar.

Lånade sen mammas bil och har varit ute och åkt med victor & andreas fram och tillbaka (stan, storhandling på Ica maxi, max, birsta, bergeforsen) ända tills det blev kväll och ida ringde och sa åt mig att komma hem eftersom hon skulle göra middag. Hem.

Sista timmarna innan jobbet mös jag runt och satte fram fina ljus och bara önskade att jag kunde få vara hemma och pyssla hela natten men var tvungen att gå och lämna både Ida och Andreas kvar. Jag stannade ute på gatan när jag kom ner, kollade upp på fönstret, ljuset & nynnade på The Little Drummerboy. kände att det är fina dagar nu och att jag mår bra.

Nu är det plötsligt fredagmorgon, jag har lämnat tillbaka mammas bil och åkt hem igen. Ska sova några timmar innnan agendan startar, idag har jag tusen saker att göra, ikväll ska jag jobba och imorgon är det kalas! Jag är hungrig som fan.

godnatt/godmorgon
puss

onsdag

Det blev ju egentligen inte så bra att han flyttade in.
Jag kan inte vara jag på samma sätt utan måste tänka i omvägar, krångla till alla mina ord och bry mig alldeles för mycket. Men jag var här först, jag har alltid varit först, om jag tänker efter. Och jag vill inte ens bry mig. Tror att min poäng i bråkandet inatt var, och är, att jag, tror, att jag vill att vi ska bli kompisar. För det har vi aldrig varit. Om jag tänker efter tror jag i och för sig inte att vi skulle ha så kul, vi gillar inte alls samma saker och tycker knappt likadant om någonting alls.

Jag tror att vi bara använder varandra för egna helt skilda syften och att det samtidigt därför är så svårt att låta bli. Varandra. Samtidigt som det är så otroligt onödigt antar jag att det är värt det. Ofrivilligt.

//Mina Sjöberg, sitt egna relationsråd.

hemma

Jag åt middag med min familj idag, hemma. Samlade vid matbordet. Mellanmjölk, nybakat bröd & fisksoppa. Mumma. Stefan fyller trettio, Roger har blivit utkastad av sin fru, Ida var trött & Ted satt bara och skrattade. Jag log och kände att det är så skönt med andras problem bland ens egna, alla är olika och det är ibland svårare men lättare att skratta tillsammans. En kopp kaffe.

Idag klev jag upp precis innan förmiddagen tog slut, senare än planerat men tidigare än alldeles för sent. Ville verkligen sova mer. Gick i "snön" med Victor & Andreas till san Remo, polishuset, ensam till tonhallen, hem igen & sedan kyrkogatan fram till Ida. Tomma väggar och mentholcigarettrök och hon var nyvaken och för sen till jobbet fastän klockan redan var halv fem.

Efter kaffet promenerade jag till jungfrukammaren med fusk-snön runtomkring mig & tänkte på att jag trivs lite ändå, i smyg. Lurades igår med ett glas vin på irish men smet iväg lagom mot tolv på tårtajakt och skrev ett födelsedagskort på en sibylla-servett innan magnus ringde i dricks-klockan och hela puben sjöng för Stefan.

Domdär är människorna jag ringer, som pratar med mig, bryr sig om mig, bråkar tillbaka med mig och som alltid är vakna när jag, men ingen annan är det. Som är ärliga och ibland lite hårda men roligast av alla när det gäller. Min familj & hemma, Irish Pub.

Onsdag idag, biljard & kanske en öl med yousef. Fint.

fredag i forsen

Det är så himla grått ute och mellan mina steg minns jag när jag
inte visste vem jag var, men du hade liksom redan bestämt vem du skulle bli.

Lyckades kliva upp ur sängen idag, det tog bara 32 timmar, med stadigt energilöst sällskap av Ida bredvid mig (som f.ö nog ligger kvar fortfarande och jag har hunnit hela vägen till triangelvägen). Skrev också in mig på arbetsförmedlingen idag, kändes poänglöst & jag fick precis samma handledare som jag fått innan. Det är ett år sedan, shit.

Snart får jag börja julpynta & till första advent har jag bjudit hem Andreas Stickler, som skrev boken, på glögg, det blir fint. Och ikväll ska jag på Confusions releasefest på våningen med Saramaria, Kimevert & Emil. Emma är här också och hur mycket jag än vill umgås ska jag gå hem och sova när dom har spelat klart, det måste bli någon ordning på dethär dygnet.

puss

november

Den första, ingen snö. Tänkte uppdatera mig i vilket fall. Inget nytt någonstans och det känns inte som att någon del av mig är påväg åt något håll alls. Jag jobbar, fast inte så mycket & får min lön fastän inte så mycket. Mitt kollektiv är som vanligt snuskigt fast jag håller rent runt mig själv och undviker köket. Jag och victor gjorde nya skyltar häromdan, till dörren, i samband med namnbytet på gamla goda jungfrukammaren - numera knivkollektivet, av diverse anledningar.

Denna handling väckte dock uppsåndelse bland allmänheten och möttes av protester hit & dit. Tänkte se mig omkring efter ett ursprunget till allt klagel (nytt ord) och vände mig till the internet. Google berättade att det faktiskt finns en bok skriven som utspelas här, kanske till en del här just i hörnet där jag sitter, så jag sprang till biblioteket med fem minuter till godo och skaffade den samt strips.
"Jungfrukammaren" av Andreas Stickler. Nu har jag ont i magen och ska snart åka till mamma & världens bästa barn.

En sjysst grej är att jag fyller år snart så det liksom fladdrar till fem-årings-tendenser i mig fast fortfarande diskret men sen är jag också ganska pepp på att det snart är jul-faktumet. Förra året var iof spännande eftersom jag vände på bergefors-trenden och bastade bland den andra sidan av min fina släkt men iår ska jag hålla mig i sundsvall. Jag har ett helt kollektiv att julpynta, ska baka en massa och får ju faktiskt köpa min egen glögg. Det blir fint.

Och jag ska ta tag i likgiltigheten. Va fan liksom.
puss

"Mina testar att gå på jobbet"

Klockan slår halv sex en torsdagskväll och Mina, allas vår favorit, öppnar dörren till Sundsvall-stads irländska pub och möts av ett glatt "SVAMPEN! Lilla svampen!" varav hon internskämtar & tar för sig av kaffet. Klockan visar att det finns tid att äta innan hon sa stå installerad i resturangen vägg-i-vägg, så hon hänger in sin jacka i skåpet, stoppar in en tallrik kyckling i micron och får hjälp att vika upp skjortärmarna av bästa Magnus i baren .

Hon sätter sig tillrätta med sina favoritkockar på kontoret & börjar tugga då hon anklagas att ha stulit ena kockens ragg i helgen, vilket nog kunde stämma. "-Hon såg ju ut precis som Anna Ternheim!" var det bästa försvaret hon fick ur sig. "-Passa dig för henne" säger kocken i fråga till en kompis till chefen, vars namn vår huvudperson aldrig lagt på minnet.

Chefs-kompisen taggar till och minns plötsligt när han promenearde stillsamt utanför lilla Minas festliga köks-fönster, varifrån musik hördess hela vägen till norra berget påstår han. Pang säger det plötsligt och så landar det en pistol framför hans fötter.

Den snuvade kocken frågar om inte farbrorn kanske hade druckit lite vin just denhär kvällen men han insisterar på att Mina har kriminella fester där hon kastar pistoler genom fönstret. Kanske för att göra sig av med bevismaterial och han tar inte hennes förklaringar om maskerader på allvar.

En polsk vin-rekommenderare kommer in och avbryter "-Mimmi!" säger han "Nu är Susanna här, du kan gå hem, det är nog fel i schemat". Mina tar en klunk till av sitt kaffe. Klockan passerar 18 och det verkar som att hon får ta att gå hem i några timmar. Happ. tack för maten.

onsdagsklubb

Just nu fokuserar jag inte på en enda katastrof utan har bara saker att se fram emot. Jobbar dubbla shift resten av veckan samt har en semla i kylen :]

Om en vecka ska jag äntligen, ÄNTLIGEN träffa mattias, behövs inga fler ord än så. Sedan ska, förhoppningsvis, jag, mamma & ungarna på en liten familjekryssning. Det skulle vara fint och ska dessutom försöka passa på att träffa Karin när jag är around. Och Annika & farmor.

Sen kommer Kalle hit i fem hela mys-dagar (<3) (och kanske yousef). Om allt går som det ska åker jag, victor & bh till berlin några dagar och firar murens fall i början av novmber, sen dröjer det till jul innan nästa excitement. Men då blir det ju hemvändning för alla domdär som aldrig är hemma utan bara är på skolor i en massa andra städer, och jag tror att jag ska vara i sundsvall i år. Sen kommer Ally.

Kärlek.

fredag

Mina drömmar har full kontroll över mina dagar just nu. Vaknade igår t.e.x med känslan av att ha gjort något jag ångrade men kunde inte komma på något. Kunde nästan inte ens kliva upp ur sängen för jag tyckte att det verkade obehagligt, var tvungen dock när det knackade på dörren och världens finaste Malin stod där.

För det första hade hon köpt en jättefin kudde till mig med en bulldog på, allvarligt jag älskar den men sen sa hon också ""hej, jag är inte på topp idag och jag tänkte att det kanske inte du heller är, därför köpte jag chokladglass, en massa, kolla vit choklad, mjölkchoklad OCH mörk choklad!"

jag älskar henne. (och glass)

vem vet mest?

Jag hemma i bergeforsen.
Hos mormor och morfar som alltid är i tid och har
ordning och reda. Där det alltid är rent och man alltid är mätt. Dit jag
fortfarande rymmer i mina mardrömmar och där ingen lyssnar på vad man säger.
Idag har det tjatats om svin-influensa-vaccin. Jag säger nog nej och dom säger JO!
-"Vad heter vaccinet?"
-"H1N1, vet du vad det är?"
-"ja, A(H1N1) är namnet på influensan inte vacccinet,
kom igen jag har blivit tagen i karantän både i malaysia & kina"
-"Mina dethär är en epedemi förstår du det?"
-"Nej morfar ,det är en pandemi"

Vidare är jag numera samboende med Oliver hur nu det egentligen gick till. Men det går ju bra, beroende på hur man ser det. Jag går runt mest hela dagarna, ligger vaken på nätterna och har tråkigt, funderar på att börja plugga men universitetskurserna jag vill läsa hålls i Östersund. Jag vet inte ens vilket håll jag vill åt. Jag trivs på jobbet fast kan inte påsåtå att jag jobbar alltför mycket.

Att sluta gå ut går bra men är otroligt trist. Joinade förfest i kollektivet i fredags utan planer på att göra kvällen längre. Drack fyra öl utspritt på närmare tre timmar, mådde plötsligt illa, kräktes, gick och lade mig och vaknade förvirrad. Åkte hem till mormor. Jag har så otroligt tråkigt och vet inte vad jag ska göra. synd att alla mina kompisar har flyttat härifrån.

Åkte ner till sollentuna med Andreas och hälsade på Emma & Tony. Vi gick till replika på st Eiksplan och såg "Comedy Fight Club" . Jag har fått extra timmar på irish som plock, vilket innebär att diska glas och torka spyor. Dricka kaffe. jobbar med Gigi i resturangen som berättar hur vikigt det är att jag inte slösar bort fler sekunder av mitt liv nu utan börjar utbilda mig. NU, nunununu.
Malin åker till sydney om en vecka och jag färdigställer en guide-bok som hon kan bära med sig full av insidertips. Önskar att jag kunde smyga med på något sätt i hennes resväska. varför åkte jag hem? Pratade med Gerry flera gånger i veckan. Babe, jag saknar honom jättemycket.

Nästa helg kommer Mattias till sthlm så då ska jag dit igen fast för att slå runt på huvudstadens gay-klubbar vilket jag ser framemot. Sedan ska jag, mamma & ungarna på kryssning. Har skjutit upp Barcelona-veckan eftersom jag inte har några pengar. Det börjar bli jättekallt ute och jag bara gnäller.

I veckan kommer jag att jobba endast 2 dagar vilket egentligen ger mig tid att putsa varje kvadrat-milimeter av min äckliga våning. Det blir fint. Jag saknar alla och känner mig ensam. Tack & hej.

Söndag

Dygnet började med VIDEOfilm hos david innan daniel räddade mig fån att drunkna på hemvägen i ösregnet. Vi åkte bmw och natthandlade mjölk & kanelbullar (ovetande om vilken dag det faktiskt var) och jag åt dom senare med oliver på vårt biljardbord som används istället för köksbord. Trevligt.

Vaknade igår med hela dagen framför mig, flera dagar framför mig, utan att ha en enda grej jag behövde eller skulle göra. Stressen. Möblerade om men är nog inte speciellt nöjd även om det tog upp lite tid iallfall. Tänkte gå på invito bara för att ha varit där, typ, köpt en virgin hurricane och låtit en halvtimme passera. hyrde istället tre filmer och trotsade regnet, tog mig till granlo och hängde somsagt med david tills det blev mitt i natten. Gick och lade mig vid fem och vaknade nu, halv tre utan något jag vill eller behöver göra idag. pow.

projekt ett av hundra miljoner

Sitter här hemma och dricker varm pucko. Gick hem från jobbet för ca en timme sedan. sa godnatt och inte ens "nej tack jag vill inte ha någon öl" innan jag sneddade ner mot kyrkogatan genom ja-nej-vet ej-parken. KLockan fyra ska jag vara i säng, det är om tjugo minuter. Imorgon ska jag gå på stan. Jag ska handla mössa, vantar & halsduk i väntan på den första snön. Samt en fin, vuxen-pärm för försäkrings, skatte, lönespec och abonnemangs-papper.

När jag nu har blivit anti-utekvällar eller mer egentligen anti-alkohol-i-för-återkommande-mängder ska jag minsann dra med mig alla andra i motsatsen till fallet. Andreas är redan, egentligen gladeligen, drabbad sedan någon vecka tillbaka och nu är det också Davids tur. Nästa vecka kommer dagarna jag inte jobbar antingen spenderas i Bergeforsen med mormors mat, långpromenader och äventyrande med Andreas, samt, film-maraton och vegetarian-bufféer med David. Istället för att gå på krogen ska vi gå på Sundsvalls Jazzklubb och faktiskt vara lite uppklädda. Och bio. Det blir fint. Räknar med att somna till halv fem nu fastän det brukar vara lite trixigt men siktar på att kliva upp senast ett.

Jag är glad. Godnatt.

lista;

Jag behöver;

En digitalkamera - för äventyr
Sjyssta hörlurar & webcamera - för skype
Gå till doktorn - för att kolla varför det gör ont överallt
Ansiktskräm & Slingor i håret - för att, ja, gissa
Ett till jobb - för att ha råd
En fin pärm - för viktiga papper

Pengar.

veckonatt

Jag har plötsligt slutat upp med den senaste tidens konstanta hopplöshet. Efter att i mer än en månad vaknat upp för trött,somnat tröttast, insett att jag äter en gång om dagen, inte orkar ta tag i någonting och inte riktigt är påväg någonstans så har jag bestämt riktning. Typ.

Och det blir ingen mer utgång de närmsta veckorna och ifall det blir en enstaka så är det ingen alkol inblandad. Inget sitta-kvar-på-jobbet-och-ta-en-öl och inte komma hem förrän 8 på morgonen. Mer rita, läsa & skriva.

Kände både på min inflyttningsfest och personalfesten på Löran att jag liksom inte bryr mig om något längre utan bara låtsas åt alla håll. Om jag konfronteras med något viktigt hör jag mig själv svara en spontan mening med några kloka ord. Va? När hände det?

Jag har varit hos mormor sedan i måndags. Ätit mat, kollat på idol, pratat om Anna Anka, bankrån och annat som står i tidningen. Läst min bok och försökt sova fastän det går fortfarande inte riktigt på natten. I´ll get there. Tänkte nog börja bo halvtid här nätterna jag inte jobbar.

Imorgon ska jag äta lunch med Malin. Jag ska slänga en massa saker i mitt rum, Oliver flyttar in och så ska jag jobba. På torsdag ska jag göra en budget, åka till vårdcentralen och nog sova hos mamma. På fredag ska jag till banken och sätta in lönen, tanka volvon och äta med Emil samt bowla. Sen ska jag träffa Ida för vår Shanti-dejt innan jobbet sen åker jag nog till mamma och sover igen.

Annars ska jag boka Barcelona-resan i slutet av månaden. Leta lite mer efter ett tredje jobb och chilla. Mattias har 2 open days i stockholm den tjugofemte och det blir också asfett. Nu mår jag bra igen. maskeraden blev skitlyckad f.ö. På Söndagen städade vi varenda vrå i huset och personal skaldjurs buffén var lyckad även om kvällen spårade ur(jag åt SPINDELKRABBOR, RÄKOR & FISKSOPPA. Snart kommer dagen då jag sitter vid bordet och säger "ooh vilken god smörgåstårta!").

thats the update for now.


p.s Moshi rånade en bank. d.s

trött fredag

Jag vet inte. Ingenting är som jag tror att det är och jag vet liksom inte ens hur jag trodde att det var. Just nu känner jag mig stuck in reverse utan att ens veta vad som är framåt. Det ser alltid så bra ut.

Jobbet går bra. Men det är typ bara det.

Ågren.

Återigen vakna nätter, en arm runt midjan, andas bland utandningar,
lyssna på svaga snarkningar och jag får inte tiden att gå i rätt takt.

Jag slumrade sextio mil idag. Vaknade till i Piteå, Ume, Övik, Härnta, timrå och sen sträckte jag på benen efter nio timmar. Det visade sig vara en faslig brist på svarta enkla dam-skjortot i sundsvall-stads utbud.

Sprang till myrorna och kände mig efter en treminutersdusch och begagnat påklädd någr storlekar för stor, alldeles för manhaftig om man kan uttrycka sig så. Stog sex minuter senare i köket mellan jobb 1 & 2, svettig av stress igen med Sofies vita skjorta strlk xs och log när Tedde presenterade mig för mina nya kollegor som bedrövat insåg att jag har noll erfarenhet. Kung. Men det gick bra. Been there så att säga. Tror att jag gjorde ett hyfsat intryck då det egentligen inte var några konstigheter.

Slutade vid nio och följde motvilligt med Ida & Daniel mot biografen men i biljettluckan ändrade jag mig och promenerade hem istället. Gick förbi memento och såg Özkan m personal sitta framför baren och övervägde ett glas rött. Dörren var dock stängd och jag gick hem ändå med menyn jag ska lägga på minnet i handen.

Nu är jag hungrig och mitt rum är alldeles för kallt för att vara ensam i.
Åh, avstånd.


p,s någon har tagit mina glödlampor. Älskar kollektivboende,

flyt & oflyt

Helg i Stockholm, högvaktsbalen, freerides på grönan, gravplantering, massa promenader & mysfika med både emma, sophie & gustaf. Hälsade också på lilla hugo på försvarsmaktens högkvarter & strosade runt på världsmarknad och blev matad med crêpes. Taggade till att spendera jul & nyår i frankrike/barcelona. Dock verkar det bli en månad i Argentina istället med Ally just när Sverige är som kallast.

Hemma igen i det snälla kaosboendet, långa kvällar och alldeles för snabba mornar. Fick ett jobb till, på medelhavsresturangen som jag inte har hunnit gå till än, och det kan bli fint då jag kommer upp mig duktigt i timmar. Tack Tedde, allas vår pappa grek.

Det var världens slöaste kväll i baren inatt med sammanlagt kanske tio kunder och alla korsord redan lösta. Middag & en halvtimmes powernap hos mormor & morfar som också börjar bli gamla och tjatiga. Att jag såg framemot mitt nya jobb gick inte morfar med på för han berättade att ingen vill jobba på resturang egentligen, jag vet ingenting om något alls och dom kommer trixa med min lön & jag måste måste måååste spara alla lönespecer & räkna mina timmar om och om igen (som att jag inte alltid gjort det).

Mormor lyssnade i någon minut men hörde inte alls vad jag sa utan bytte ämne åt alla andra håll. Inte för att jag pratade fort & svamlade (jag har börjat att a r t i k u l e r a faktiskt) men hon är ju precis som hon är och jag älskar dom ju hur mycket som helst.

Moshi har styrt en bil och redan första dagen åkt på två böter á 8oo:- . Vi hade en tjugo-minuters-konversation men han kommer antagligen inte ihåg att vi träffats överhuvudtaget idag. Jag är så himla trött och orkar inte riktigt hålla i självkänslan utan går och grubblar på obefintligheter. BLÄ.

Oliver flyttar nog in när Ida flyttar ut och jag kan inte riktigt bestämma mig hur jag ställer mig till det. Han är ju en rolig kille och jag tycker ju om honom en massa. En massa för mycket t.o.m men jag kanske växer upp snart jag med.

Igårkväll mötte jag upp Magnus på Memento Palace, jag och han sjung kareoke tills vakten tyckte att han skulle ta på sig sin tröja igen (han rappade och tyckte att man skulle ha bar överkropp men mössa lite på snedden). Orden kom inte riktigt ut i rätt takt & jag förstod aldrig när jag skulle sjunga. Vi sa tack och hej till Özkan som gav oss varsin hejdå-shot & jag kom på att medelåldern i mitt umgänge har stigit med en femton år sisådär.


Jag är så trött & trött men nu är det helg igen. Det blir en ride till Luleå, en massa mys & gott med Kalle. Killen som ringer i precis rätt minut och bara är fin. Klockan närmar sig fyra. Jag ska duscha, packa och sova någon timme eller tre innan jag traskar till City Café för en god och billig frukost fljt av en åtta timmars bussresa. Det blir fett.

XX

04.49 (klockan under inlägget ljuger) Björk-Come To Me, eller egentligen hela Debut-albumet

Nu är det dags att växa upp. Jag måste börja tänka på allvar. Förutom en massa funderingar så är det inte för tidigt att tänka igenom mina handlingar, vad jag gör & vad jag egentligen menar. Att ha ångest håller inte i längden & att göra saker man inte vill stå för egentligen är ingen hit det heller. Finns det inte en enda hållbar förklaring för handling finns det inga anledningar heller. Inte heller för att inte handla.

Jag menar inte att "från och med imorgon är jag en bättre människa" men det är fan på riktgt nu. Jag är inte ett barn och jag är inte heller fjorton år. Jag har inga lama ursäkter för bristande beteende och inga förhinder att leva utan ånger.

Vare sig ångest eller ånger är en konstant känsla jag går och bär på men kontinuerligt är dom där och tar upp tid jag behöver till annat. Allt annat, vad som helst annat. Samtidigt är det nyttigt att min hjärna straffar sig själv. Att någonting är bra betyder inte att det är roligt. Nu sätter jag punkt för onödigheter. Punkt punkt punkt.



Imorgon, eller just nu, är det fredag. Jag ska kliva upp om några timmar och köpa en ram till ett litet födelsedags-foto åt mormor. Hon fyller sextiofem och jag tror att hon tycker att det är viktigare än hon säger att hon gör. Jag ska träffa världens underbaraste ungar som fyller hela mig med kärlek & stress och förhoppningsvis knycka några timmar sömn ur umgänget. Sedan ska jag äta tårta och jobba.

Räknar med att vara tillbaka i jungfrukammaren vid tre då jag ska packa & städa undan diverse stök innan jag sätter mig på det första tåget mot Stockholm. Militär bal och kramar i Bagarmossen. Fest men antagligen ingen alkohol. (Det är en halv ny grej som jag gillar). Söndagen blir dockteater, fika & häng vid pappas grav.
Jag har en massa nyheter att berätta för honom & jag tror inte att det är så konstigt att jag ser fram emot det. Det var inte igår.

Utifrån hur jag jobbar nästa vecka kommer det att spenderas några dygn i Luleå där mitt missförstådda substitut numera uttrycker sig (mig?) i välmående och äkta jävla glädje. Allt kommer att bli så jävla bra om jag bara kan ta hand om mig själv & sluta larva mig.

Kvällen har jag spenderat med min sambo Ida. Vi har druckit te & sett en himla bra film. Tummen upp för hemmakvällar. Och justdet, malin var här idag & splittade lite biteline med mig. Det var ett gott besök. Dessutom långpromenerade jag imorse, highfive på den fastän det låter hurtigare än det var.


Idag, igår, torsdag, skulle min pappa ha fyllt fyrtiofem år. Fyrtiofem är ingenting, fem år ifrån bara femtio men redan tjugo år tappade. Det är viktigt det där med tid, att ta vara på den när man faktiskt har den. Jag missade hans & han missade min. Till exempel.

onsdag, eller lill-lördag, som det heter här.

Klockan är fjorton minuter över nio. Jag ska snart rota fram svarta propra kläder och traska till jobbet som det känns som att jag inte varit på, på jättelänge. Den "riktiga" chefen kommer vara där ikväll, det blir intressant då jag varit anställd i tre veckor utan att träfa honom förut.

Jag vill ha en kamera. Och jag vill, känner att jag behöver men det är nog inte mer ett behov än en spontan plan att dra till London helgen runt den nittonde.
Jag har redan funnit mig i att jag verkligen verkligen inte har en chans i världen att finansiera den resan just nu även om flygandet bara går på några hundra och boende skulle vara rätt styrt.
Dock tänker jag på det ändå och slår ihop Qatar-rekrytering, Mattias en hel dag och både James & Ryans födelsdagar i en asgod dubbelmacka så att det bara värker i magen.

Anyhow, nu ska jag akivera mig. Jag aktivera mitt glada leende som sererar öl efter öl till full & fullare gubbe. Jag ska försöka lämna huvudvärken hemma.

skål.

lack of life

Jag har inte ett uns energi. Det blir paus nu. Jag vill jobba dygnet runt och inte tänka en enda gång. Det är för varmt och för kallt. Jag kan bara sova och dricka vatten för att vakna och vara på dåligt humör.


I december vill jag vakna, då ska jag och Ally spendera julen i frankrike, nyår i barcelona. Men det är inte snart än.

late night establishment

Jag fick för mig att deppa lite, helt obefogat,
idag, bara för att, men då ringde Martin & berättade att han
och jag ska på med fest-skorna och fin-kläderna nästa lördag,
till Café Opera . Sen slutade jag att fjanta mig.





"Är du säker på att du vill ha med mig?". Ge dig Mina :-) Ses till helgen. Puss

High life vs Low life

Ikväll kom det in en tant på mitt jobb. Hon kunde tänkas vara påverkad och såg lite risig men vi är inte dom som är dom, så hon fick en öl. Dock blev det krångligare då hon inte riktigt kunde betala för sig och tappat sina skor. Vi väntade en stund på "pojkvännen" som skulle finansiera kalaset hon inte hann påbörja och när min kollega M körde ut henne, kände jag sorgen forsa fram.
Jag tänkte på hur hopplöst det kan bli för en del bara för att något gått snett. Eller allt.
Hur fruktansvärt jävligt ett simpelt uppvaknande kan vara när ens liv består av skit. Utan pengar eller någon enda i världen som egentligen bryr sig.
I djupet av botten.

Samtidigt känner jag att, det behöver inte bli så. Ingen måste bli hemlös, drogberoende, föraktad av allt eller en jävla nolla som, i bästa fall, bli skänt empatiska tankar och några kronor. Inte nu och inte heller i Sverige.

Vidare till ambitioner & nivåer. Siktar man lågt eller inte alls kommer man inte riktigt någonstans. Ju högre man satsar desto längre upp hamnar man, även om man då, vilket är precis vad det handlar om tror jag, inte riktigt tycker det själv.

Det är som en naturlig instikt att ta sig uppåt i hierarkin, en konstant strävan,
så vad gör så många där nere? Där dom inte ens syns.
Alla dom som egentligen bara svävar runt i någon slags bakgrund, för att täckas över av lager och lager av majoriteten, så många, som trots ett par tagna chanser & risker, en kanske två följda drömmar eller ibland bara riktningar, bara slutade. Eller fortsatte om man vill se det så.
Inte ens uppåt, bara framåt.

tisdagsmys

Äntligen har mitt konstant glada & nöjda humör vänt. Eller, äntligen & äntligen. Sedan jag kom hem igen har jag haft ett sådant otroligt flyt. Små som stora saker har gått precis som jag har velat och jag har liksom inte riktigt haft något att gnälla om.

Jobbet var ju över förväntan och pumpade ur sig så mycket uppskattning över mig från första början, att jag skulle kunna leva på det hur länge som helst. Dock tror jag att det finns en risk att jag blir slarvig om jag inte passar mig eftersom alla är så himla chill.

Och jag känner mig ensam, jag saknar alla, ALLA, en massa och kan fortfarande inte smälta att jag inte har Surry Hills utanför dörren. Jag vill komma hem efter jobbet till en säng som inte är tom & och jag vill att någon ska veta precis vad jag pratar om. Dock känner jag mig mer bekväm med att trösta mig själv lite än att om och om konstatera hur gött allt är. Det är lättare när något går galet att uppskatta små men jävigt bra grejer, t.e.x så hittade jag Marianne Greenwoods bok "varför gråter Puman?" i mormors källar-bok-hylla och jag längtar tills jag vaknar imorgon och kan läsa den. MUMS


och snart kommer mitt substitut <3

Nu är jag så trött så trött så att jag skakar

fortfarande augusti

Blev nyss väckt utan att förstå att jag skulle bli glad. Samtalet var lite;
- öh, hrm, hej?
- You sleeping princess?
OCH SÅ VAR DET GERRY!! På alldeles för snabb irländska och alldeles för fina ord och jag var för trött för att ens förstå att hinna hänga med innan samtalet var slut och jag inte hade en chans att somna om.

Kan dock ge en snabb-gemongång av dom senaste dagarna innan jag försöker somna en halvtimme till. I helgen jobbade jag & på lördagnatt hamnade jag på efterfesten till Thomas 50års kalas på pipeline, (GRATTIS och himla skit att jag missade festen)http://st.nu/familj/1.1274120, där det blev 2 glas vin sen somnade jag. Trevliga återseenden osv sedan var det redan söndag & personalfest.

Fancy middag på stekhuset, martinis, en flaska rött & whiskey till kaffet, nyckel till låsta dörrar, inflyttningsfest, lite krogsväng följt av hotell (som jag iof rymde ifrån under en filt rullande på cykel) och jag gjorde inte av med mer än hundra spänn.
Vaknade i ett soligt sallyhill med insikten att jag försovit mig men en powerwalk senare var jag inne i stan och rullade vidare mot bredsand, gävle, falun. Var jag och ludde explorade & åt pizza. Sov hos Emil Maxén innan vi vaknade igen och utforskade skolan. Rullade sedan hemåt och stannade en kvart hos Reima <3.

Nu har jag bytt däcket som small häromdagen, ätit makaroner & somsagt hunnit somna men blivit väckt. Jobbar varje dag denna vecka och flyttar om prick 2 veckor, wohoo

xx

trettio något sånt

Jag flyter fram automatväxlad , väller ut i en hög, landar i rimmande ord. Är oroligt lättad och ramlar knuffat ner och sen bort innan upp.
Ett argt, men snett leende ögonpar, någonstans bland knän som inte är mina egna och hör allt jag nog inte såg.
Jag kastar runt mot som galon men kommer vart du vet att jag vill.
Munnar kan forma sig till försök, det säger mer äv vad du redan vet.

övergång

Onsdagen blev plötsligt lite av en torsdag,
en nattlig utflykt & godnattpussar.
Det var gott. Nu ska jag sova.
Gott.

onsdagsångest

Jaha.

Nu har jag varit hemma i nitton dagar. Nitton dagar fyllda av kärlek, festival,bad, yrande, kanotpaddling, kramar, undersökning, flyt, camping & sova under bar himmel, grillande, hemligt pussande och underbart massa körande.

Jag har styrt ett himla centralt boende, anställning på en av dom trevligare pubarna med den bästa överraskningen någonsin, i form av kollegorna. Jag har catchat upp med folk jag inte ens visste att jag saknade och hann skaffa svenska-sommar-minnen från tvåtusennio utan att sommaren ens är slut än.

Jag har inte kurat ihop mig under en möbel och gråtit förvirrat en enda gång. Egentligen. Det känns dock som att jag dom senaste dagarna, som att förhindra någon slags deppighet, bara har taggat till extra mycket och pressat ut glada glimtar ur varje ord eller handling jag har uppfattat.
Eller så är jag bara galet trött & därmed känslig för att jag inte har sovit eller ätit ordentligt riktigt.
Hm.

Out And Around

Bali, take 2

Bali, återigen, tog en vändning som jag kände mig mer bekant med. Just för att vi i svängen hamnade på otroliga ställen som jag, som jag älskar det, var helt obekant med.

På tisdagen lämnade jag Elin i poolen hos Tony´s & satte mig i en taxi mot Champlung Mas där Dick väntade. Eller, Mister Simooon, som ur en indonesisk mun. Vi öste på moped till en tatueringsstudio & fast jag själv var & är hur taggad som helst följde jag bara med som moraliskt stöd.




Sedan gick vi för en mexikansk avskedsmiddag, vart Wayan, en balines i sina late twentys som Dick bekantat sig med på tidigare äventyr, var ditbjuden med sin son. Hans engelska var väl inte på flytande-konversations-nivå en viljan fanns där. Jag är inte hundra på om han sedan bjöd in mig lika mycket som jag bjöd in mig själv & Elin till en illegal tuppfäktning dagen därpå , men klockan tio på morgonen stod han parkerad på uppfarten och vi åkte efter att återigen skakat hand och utbytt trevliga men osamanhängde artighetsfraser.

Med magarna fyllda av ananas & papaya rullade vi från turiststråken vidare ut i bygden, trängdes på smala vägar som gjordes trefiliga av mopeder. Vi åkte längs en flod, kantad av kossor, skräp och svajande drakar några meter upp i luften.
Månniskor arbetade i hettan och byggde vidare och vidare på kommande hus, utan linor att förlita sig på i ett fall, eller ens hjälmar att passa sitt lilla huvud med. Vi passerade och jag reflekterade över bristen på arbetsmiljö & säkerhet, gymnasiekursen som jag aldrig förstod hur det kom sig att jag läste men som gav mig femton poäng för två år sedan.

Plötsligt svängde vi in vid ett tempel med tillhörande innergård. Bortsett från att vi var dom enda tjejerna var vi också överlägset längst & ensamt blonda. Dosen av uppmärksmhet klarar jag mig nog på i ett år till. Fem minuter senare hade jag en stor röd tupp i famnen & insåg att det fanns inte en chans att SaraMaria, som helhjärtad djurrättsaktivist, skulle förlåta mitt deltagande i en aktivitet av dethär slaget.

Knivar knöts fast vid tupparnas ben eftersom gammaldags hets inte alltid dödar, och även fast jag inte kände mig varken rädd eller obekväm har jag nog aldrig varit så vilse i hela mitt liv. Funderade hastigt över vart mamma var.

Och så började dagens första fight. Luften var ganska tjock av damm, sand, lukten av grillad majs & cigarettrök, tuppar gal från stängda korgar och snart skvätte dom första, av många, droppar blod.
Lukten av svettiga gubbar & slarvigt borstade tänder blev intensivare ju närmre man trängde sig för att se något. Templet tjänstgjorde, dagen till ära, som moppe-parkering och runt oss strövade (hem)lösa hundar. Efter några timmar smög sig ett svagt illmående sig fram och då vi inte hittade någon skugga gav vi oss in i spelet.

Vi satsade 50.000 rupies var på en av Wayans medtagna tuppar och vann dubbelt mot förvånade gamla indonesiska ögonbryn. Satte mig sedan ner och hamnade av ren & skär artighet i ett samtal med en av stadens språklärare, han sa att min engelska var för snabb för honom men det var i princip det enda jag kunde tolka ur hans mun. Jag nickade och log inställsamt till mina kinder krampade. Ett leende som fungerade på autopilot tillsammans med ett otroligt intresserat nickande.

more to come

justde, dagens track, eller nattens :Paris sénflamme, med Ladyhawk, jag måste sluta lyssna på nostalgilåtar & rycka upp mig men denhär OZ-tjejen spelar på way Out West nästa helg. Det kunde man ju ha kunnat gått på om man hade haft lust. eeh, dagens var snarare Angus & Julia Stone - Just a Boy.
xx

"Det är ingen som ser din mun i shorts"

En gnutta självinsikt är allt. Jag komer att le i dagar och år över vad man kan lära sig på en sekund. Jag sitter smutsig och pank under den vackraste himlen i Seminyak, Bali, ensam och lycklig. På riktigt. Det enda man har är ju sig själv, och balansen jag emellanåt fnyser åt vid tanken på, finns ju ändå där.

Jag fascineras av ytligheter ännu en gång . Hur man kan befinna sig på samma ställe, i närheten av någon, som upplever helt andra dimensioner av ett enda tillfälle. Helt simpelt för att komma från så vitt skilda verkligheter från början. Kanske sorgligt men sant och på ett sätt glatt, för vi lär oss på olika sätt och mest från varandra.

Men vi fungerar, på en bar på 33e våningen, med utsikt över KL-tornen, när vi pratar om nivåer vid en pool i söderhavsregionerna samtidigt som vi smörjer in oss med koksnötsolja.
Jag saknar pretentiösa cocktails & höga klackar mer än jag trodde att jag skulle.

Out And Around

bali, take one

Vi bor i en dröm.
När man stänger dörren är det som att man stänger in sig i sig själv. Jag har aldrig varit så avslappnad som i denna bungalow. Vi har inte heller någon direkt anledning att lämna anläggningen då allt vi behöver redan finns här.
Såklart gör vi det ändå. Vi åker kilometer efter kilometer taxi i totalt trafikkaos, inga regler och inga trottoarer men lösa hundar, och tiggande barn som går mellan bilarna med händerna utsträckta.
Ut ur taxin.
Ut till marknader & alldles för påträngande försäljare, "darling cheap, hello darling", som drar oss i armarna samtidigt som varje passerande taxi tutar frågande, även om vi går åt ett helt annat håll.

Vi låg på Legian Beach i fem timmar idag och jag gick till Dicks hotel 2 ggr men han var ute bland indonesiska vågor. Nu, tillbaka i rummet, är jag redan påväg tillbaka in i dimman där alla tankar och funderingar känns som något man kan ta itu med imorgon.

Vi spenderade kvällen på hotellet, spelade biljard med ägaren, tony, sedan satte vi oss i den öppna resturangavdelningen. Åt kyckling, ris & tofu som vi drack en flaska lokalt rosévin till.
Vi engagerade oss lite halvt i ett samtal om utbildning med Sam, en 23 årig kille från Melbourne som varit till Bali 15 gånger.

Pötsligt kom en av alla små anställda balineser fram till mig och sa att jag hade ett telefonsamtal väntande från ´Mr. Simon´. Jag hoppade glatt dit i ett steg och han berättade att han slagit huvudet i brädan och fått sy några stygn i pannan. Jag blev inte förvånad och sa att han nog fått aids nu också. Det var inte kul men vi skrattade ändå och bestämde att vi skulle mötas i Legian för en lördagsmiddag & drinkar vid åttatiden kvällen därpå.
Jag gav Sam en öppen inbjudan innan jag och Elin gick och lade oss i lagom tid runt tio. Gott pensionärsliv.

Idag har det varit lagomt varmt och gott om skugga som jag har hållt mig i. Jag har bara bränt mig lite på min högra höft, annars är jag brun. Den här resan skiljer sig så otroligt från de tidigare jag gjort och jag tror att man kallar denhär sorten för semester.
Vi gör inte många knop utan ligger mest vid poolen och funderar.
Såklart känner jag hur det kryper i mig att komma ut och möta kulturen, se risfälten och utforska, men då jag egentligen inte har så mycket pengar att röra mig med, kan jag gott nöja mig med att ligga i solen och få en pedikyr för 20 kronor.

planerna

Antingen;

bor jag i sundsvall, i billigt kollektiv på kyrkogatan. Jobbar så mycket jag får på ica i nacksta och försöker spara pengar samtidigt som jag exploderar av rastlöshet.

Testar att bo & jobba i Stockholm, stor stad, mer umgänge och samtidigt mindre distans till fler av dom roliga människorna men utan någon aning hurvida det finns jobb eller boende till moi.

eller så

Flyger jag till spanien en snabbis för att rekrytera in mig till Qatar Airways, vilket jag iochförsig inte kan sätta i verket förrän jag fyllt tjugo (om 3 månader och 26 dagar). Eller skriva in mig kan jag, men inte börja flyga. Då, iallafall, flyger jag både till europa och asien, australien och USA samtidigt som jag har garanterat jobb och minst 16000 svenska kroners i månaden. Jag skulle också kunna dra till norge och jobba ihop så mycket pengar som möjligt iof, som ett tidsfördriv medans jag låter veckorna passera.

Om jag kör Qatar redan kan jag på så sätt skjuta upp New York med Di & Ally i runt 2 eller kanske 3 år och hinna bli lite vuxen och samla mer tankegångar att fylla ut journalistik-pluggandet med vilket inte är någon fara på taket.

Senare, senare, när jag fått yra runt och kanske vill slå mig fram och investera mina rikedomar i sverige, kan jag ha sparat ett litet kapital att köpa mark i diverse studentstäder, till att börja med, för att bygga hyreshus som jag kan hyra ut tex då, till stackars svenska studenter så att dom slipper tälta i lund eller dela en bostadsyta på 16 kvadrat med varandra.

Mina Hus Ab, ger mig en inkomst med möjlighet att exandera, mer jobb till byggare & byggar-relaterade-arbetare samt en gladare skoltid för vår kommande arbetsmarknad. Sen kan jag ta det lite lugnt, skriva en bok om hur jag blev miljonär samtidigt som jag åt god mat och råkade gifta mig tre gånger i Las Vegas.

"hemma" II

Sen blev jag inbetald på stadshuset och fick både tequilashots & öl, bourbon & mer shots innan vi, som i det tidigare middagssällskapet, bar hem varandra och somnade på kyrkogatan. Jag var den enda som inte var bakis utan bara pigg & glad när vi vaknade.

Mamma hämtade mig och jag förklarade att jag hade planer redo för både boende och jobb. Lite nöjd kände jag mig nog. Jag åkte till vårdcentralen för hostan som fortfarande kväver mig. Dom sa att jag nog inte hade svininfluensa men jag fick ett hosmedicinsrecept. Jag åkte också ut till Per i österlo och sa hej och kramades lite men han var inte samma vanliga Per, vilket nog berodde på att han skaffat sig en liten flickvän. Människor ändrar på sig. Jag var glad att se honom ändå, fast jag saknade peppen som brukar vara i luften annars.

Idag åkte jag ut till Haga i allafall, var beredd på ett glatt "-Ja Mina det är klart att du ska jobba här" men hon sa att hon behövde verkligen ingen utökning i personalen, nej, hon försökte bli av med den hon redan hade faktisk,t för den behövde hon inte heller. Jag åkte förbi Ica nacksta också för jag tänkte bara pengar. Pengaaaar.

Dom hade inga tider för mig heller dom närmsta tre veckkorna men om jag kom in om några dagar skulle dom se hur schemat såg ut framöver. Nederlag & depp. Jag ska lämna in ett Cv på lee-Wrangler imorgon (tisdag) för där söker dom folk. Och jag ska gå in på Irish för där söker dom tydligen med. Och när jag hittar internet ska jag scanna igenom platsbanken. Jag vill bara jobba dygnet runt och bygga en hel hög med nya pengar. gah.

Jag fick en god grillad middag hos Ludde innan vi åkte in till stan igen och såg Public Enemies, (himla bra film men jag chockades tillochfrån av brutaliteten. Och det tog nästan till slutet av filmen innan jag identifierade den rumänska bordellmamman som Ida från Svart katt/Vit Katt.) Anyways, Jag ringde reima, Daniel körde rakt in i en lykstolpe när vi var på Mediamarkts tomma parkering, vi hade en biljakt med walkietalkies, (kodnamn Alfatango & spreadeagle), Ida sa "Men! du är ju fortfarande kär i Oliver va?". Kär. Bah.

För en vecka sedan hade jag min 28-timmars-dejt med Gerry, den enda som faktiskt kommer undan med att kalla mig princess & baby och som bjuder mig på fina middagar i Darling Harbour med utsikt över solnedgången. Honom som jag åkte ifrån, tillbaka till andra sidan jorden.

Dagens låt; Bankrobber med the Clash

"hemma" I

Klockan är ett på natten, tisdag den 28e juli, och jag rullade nyss in i ett sovande Bergeforsen och parkerade mig i källaren, mellan rosa lakan och hemmalukter. Jag har vägrat erkänna min jetlag då jag inte märkt av den förrän nu när jag börjar komma ur den.

Imorse klev jag upp vid åtta, duschade och drack underbart bryggkaffe som jag har längtat efter så himla mycket tills jag mådde illa. Sedan rullade jag iväg i den blå volvon (som jag återkommer till) för att claima ett utannonserat jobb till mig på den lilla butiken i Haga.
Dock var inte jobberbjudandet det på riktigt och efter ett halvdeppigt men samtidigt trevligt samtal med Lars som passande både jobbade och var i exakt samma sinnesstämning som jag satte jag mig på parkeringen, startade bilen men stängde av den igen och funderade på vad nästa steg var.

Jag landade på arlanda i fredagskväll, blev upplockad av mamma, tommy och älskade Kalle och klämde ett maxmål inom en halvtimme. Hemresan gick ganska fort och sedan sov jag i Specksta. Mamma har fått en sån himla fason på huset och det är jättefint. Fast det inte påminner alls längre om när Tommys föräldrar bodde där känner jag mig ändå inte hemma alls utan som en besökare, trots att det finns en himla massa inramade foton av mig på väggarna. Speciellt bilder från när jag var liten känns liksom, jag vet inte, konstigt att dom är där. Men det är nog bara för att jag aldrig har bott där.

I lördagsmorse red jag en efterlängtad barbackatur i skogen (i kanske tjugo minuter men jag har fortfarande en pinsam träningsvärk) sen lärde jag mig att köra automatbil (the volvo) för morfar hade sålt mercan som jag saknat så mycket.
Jag, mamma & ungarna åkte in till södermalm där jag plockade upp Josilj som var påväg till jobb och boende i Barcelona.

Jag sa till honom att vara försiktig och passa sig för knark och annat farligt (jag läste i en undersökning om spanska sedlar att 94% av dom innhöll spår av kokain) men att det är ju hur bra somhelst att åka ut i världen fastän det är lite synd för mig, att jag inte kommer att ha träffat honom så mycket dethär året. RyanAir flyger dock dit för 300 spänn så när jag har fått min ekonomi att rulla igen kan jag ju faktiskt hälsa på lite. Jul & nyår skulle inte vara så farligt tex. Och någen helg ibland.

Sedan rullade vi vidare till middag i bergeforsen, men jag hann inte ens säga hej till mormor & morfar innan jag körde rakt in i deras bil. Inte med mening såklart, men det blev ändå lite halvtrist stämning då morfar började vifta med försäkringspapper innan vi ens hunnit sätta oss och äta. Jag är lite töntig men jag vill ju visa för dom att jag har blivit en massa mer vuxen och mogen sen senast men dom får mig bara att känna mig som en klantig och yr liten unge.

Det var också Davids 20årsdag så han, jag, Ludde, Daniel & Ida åt middag på White Tiger som är någon ny resturang på köpmangatan. Sedan hade vi förfest hos Ida, precis samma underbara människor som precis alltid & som var precis som dom alltid varit. Jag kände mig över Sundvall ganska snabbt och fick lite panik då det kändes som att jag tagit ett gigantiskt kliv bakåt. Varför åkte jag från Sydney? Och när jag åkte, varför åkte jag till Sverige? Och till Sundsvall?

Det gick över lite efter ett tag dock då Conny sa att hans mamma ville anställa mig i sin nya butik och Ida sa att hon hade ett ledigt rum i kollektivet. Jag övergav planerna på Stockholm en sekund och blev lite realistisk, tänkte att ett svinbilligt rum mitt i stan och 108:- i timmen (innan OB) och om jag tog ett till jobb utöver det, och om jag sparar duktig, skulle ge mig en ny ekonomisk start igen. Med nya pengar kan jag åka till nya ställen. Till Gerry i Irland, Diane i Skotland, James & Ryan i Lincoln osv, det kändes helt okej. Det skulle ju inte behöva ta så många månader.

snart

jag har skrivit en hel hog med ord och
om en vecka kommer denhar bloggen vara
ett arkiv for framtida repotage men
idag har jag tusen vuxengrejer att ta
itu med. Hold on, om en vecka! tops

(dagens track; John Butler Trio - Zebra)

But your camera is not waterproof?

Jag har sar och blasor i hela munnen, en hosta som kvaver mig ifran det mesta av min somn. Jag ar svettig, yr och snorig, potentiell smittbarare av (H1N1 pandemi viruset a.k.a) swineflu och min kamera dog av billigt imunsystem mot fuktigt klimat. mwah mwah.

Dock, ar jag i Kuala Lumpur, malaysia. Det ar varmt, jag har Elin och det ar en helt ny kultur. Lukten av kryddor, rostade kastanjer och grillade ankor bokstavligen tranger sig in i min nasa och jag alskar att promenera planlost i en stad, i ett land, jag inte vet nagonting alls om.

Vi bor i en del av huvudstaden som heter Imbi. Pa V'la Court Hotel (No. 194, jalan Pudu, 55100 K.L (om du undrar mamma)och vi har varit har i lite mer an ett dygn.

Vi har varit i ett av varldens (4e) hogsta torn, pa zoo, krigat oss genom marknaden i China Town, i ett ganska trist buddisttempel (jag trodde att det var lite allvar och tog av mig skorna men sa hade dom inte ens pillat bort lapparna pa sina mandariner sa jag tog pa dom igen. skorna alltsa.) Vi har promenerat i lite regnskog och surplat lite mojito & caprioska och vi har atit pa McDonalds, Halal-style.

Kuala Lumpur ar varmt men inte direkt soligt. Trendiga byggnader mitt i the actual third world. Forsaljarna drar sig inte for att hetsa. Vill man inte ha en glasskulptur kanske man ar sugen pa en klocka? en ryggsack? en dvd film? nej men kanske en parfym?

Igarkvall forsokte en snubbe hyra ut ett rum till oss pa samma hotell som vi redan bor pa
-"Hello, you need a room? Very Clean and bathroom in the room"
-"Yes. We know, we live here, thank you"
-"Very clean"
-"we LIVE here already, can you please let us in"
-"Very cheap, you wanna have a look?"
gah

Vi ar i himlen av krimskrams, fusk, plastvaskor, billiga klockor och parfymer. So what om det inte finns varmvatten pa hotelet eller om det inte finns en toa ibland utan bara ett hal i marken?

p.s
Jag och Elin ar ju sjuka som fan sa immorse nar vi kom ner for att ata frukost sag vi val inte sa damn fresh ut, nyvakna osv. Anda behandlas vi som hotelets viktigaste kunder & vi har alltid nagon som likosm passar upp pa oss. Wonder why that is. Och sa finns det inga priser pa saker har ner. Man dealar pris med forsaljaren om allting hela tiden.

bali imorgon, I'm so excited : D

ett år

Ett år går så fort. Tiden rinner. Om ett år ska jag byta ut den tredje juli. Eller, minnet av tredje juli är vad jag menar.

Idag har jag traskat runt alldeles galet förkyld i snålblåsten. Fryst så att jag skakat och känt mig otroligt obeväm. Följde med Elin til Desmond & Molly Jones när hon slingade haret (skiitsnyygt) och somnde där på en stol i 2 timmar. Försökte tina upp mig själv i Elins dusch men frös på något sätt bara mer.

Efter att jag och dom franska grabbarna som bor här sett The Proucers letade jag fram Richies troja och tog mig ut i kylan mot Gaslight, för en av dom sista gångerna och redan där smög sig paniken fram. Lite.

Isobel gav mig ett kuvert med dom sista pengarna och skatt-informaton. Hon pratade med mig som att hon egentligen menade att vara trevlig. På vägen ut kastade hela det nya crewet slängkyssar mot mig och jag fick gorilla-kramar av vakterna. Glad & ledsen samtidigt.

Jag började gå mot ensamheten när Gerry kom upp bakom mig

- Hey honeylove, how are you feeling?
- Im SOO sick, really need to get to that sun
- Did I make you sick, fragade han utan anledning innan han log och pussade mig på munnen. Right then and there utanför dörren.
Och nej men du kommer ju bli sjuk nu pucko, sa jag men han pussade mig igen och sa att det gör ingenting, eftersom det var jag som hade smittat honom. Darling.

For ett ar sedan idag sprang jag in i Tommy pa gatufesten nar jag letade Andreas. Idag aker jag till Kuala Lumpur.
Jag har en pase full med mediciner och hoppas att vi inte blir satta i Swine-Flu-karantan i vart forsok att flyga ut ur Melbourne.


Spot me on border-control
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

första lediga fredagen sedan april

Kan man säga att man blivit mer generell?

Space Kid

Okej. Den senaste veckan har varit galet intensiv och jag sitter nyss inflytad till Bondi Junction i Elins sang och saknar ihjal mig efter bade Brett & Surry Hills fastan jag bara har gnallt & gnallt flera veckor.

Jag har jobbat varje dag och somnat lite hur som helst. Jag vaknade upp i mitt kolsvarta rum och blev alldles uppspelt att jag vaknat innan soluppgangen, pa en helgdag, men sedan ringde Isobel och fragade om jag kunde komma in och jobba liite mer och det visade sig vara Tisdag kvall, halv 8. Anyways,

Jag har varit och sett lite band under den pagaende fund-raisern for Surry Hills lokala radiostation FBI. Forutom Jeds band Sideways Hitchhiker och Bretts Lowlight Drama och aven Sara Blasko, Lions at Your Door, The protectors (som var sadar underbart inspirerande som bara riktig bra Live+musik kan vara) sa avslutade vi med Wim. Kolla upp skiten pa MySpace.

Jag har ju sagt upp mig fran jobbet och jobbade da egentligen mitt sista skift igarkvall. Nar jag moppat hela golvet sa min chef att vi skulle ta en drink som mitt farval och jag hamtade en Heineken och en Crown Lager fran kylen. (Richie drack cola for han ar sa nervos ar Stewie ar omkring) Min chef satt och ojjade sig for att alla slutat men var anda glad att jag, till skillnad fran faktiskt alla andra, sade upp mig innan jag slutade och att jag berattade varfor jag slutar.

Anyways, han sa att jag far en ponny om jag kommer tillbaka snart och jobbar igen och det ar ju bra. Att jag har garanterad ateranstallning pa det roligaste jobbet jag har haft alltsa. Jag ar for stor for en ponny.
Sedan forsvann han i tankar om onsdagens upsattning av barstaff eftersom ingen som jobbar nu har varit pa overvaningen (altsa min bar) sa jag sa at honom att jag skulle komma in igen och lara dom nya tjejerna. Och hur sjukt ar inte det. Jag ska lara folk bar-grejer, haha. jag. Dessutom ar det 160 dollar sa tillsammans med gardagens pass tacker det alla natternas boende pa Bali.

Alexandra deppade ihop haromdagen sa jag och Diane satt och kramade henne hela natten med avbrott bara for att byta disc i dvdn. Vi sag Harvie Krump, Waynes World 2, The Catherine Tate Show och sista saongen av The Mighty Boosh. Vi bestamde ocksa att vi tre ska flytta till New York om ett ar ca.
Allt kandes lite battre da.

Igar var det 190-milljoner-dollar-dragningen sa jag och richie kikade pa tvn medan Isobel, Nicola och Frog satt och kryssade i sina lotter. Jag smog in min emellan ocksa medans jag funerade ut vad jag kulle gora med alla miljonerna. Fragade Isoel;
- Hey, wha are you gonna spend all the money on?
- Spend? haha, Well, ill spend it on my debts i suppose. You?
- I¨m going to space!
- but Mina, arent you already there?

sunday :)

Just nu mar jag PRECIS som jag vill gora nar jag lamnar sydney.
Jag mar riktigt, riktigt bra.

Jag har ju mina girlfriends (jag, Dom & Alex mottes upp med Di & Simone pa Kinselas och blev plotsligt complete med tequila sunrises i var hand). Sophie flyttade ut idag och pa en gangs forsvann den konstiga stamningen som funnits i huset de senaste tre veckorna. Alla sager upp sig fran Gaslight & jag ska aka med Elin & steka pa Balis strander i flera glada dagar.

Jag kanner nagon i varje resturang & varje cafe och varje horn langs Crown kanns det som sa vart jag an promenerar ar det glada vinkningar & slangkyssar, internskamt och leenden. Jag mar bara bra. Egentligen skulle jag, och vi alla, pa middag ikvall hos Frog-man som ar en stammis pa Gaslight, men den blev installd och jag sov egentligen bort hela denhar sondagen ocksa sa istallet ska jag hyra lite filmer och ligga hemma och svulla tills jag somnar igen. Yes.

Imorgon ska jag & Elin upp for fotografering, fick ett sms dar det stod "Hi Mina, just to let you know we have your photagrafer & makeup-artist locked in for your 11.40am photagraphy session wed 27/05 @ VAIG- 30...blabla" och i princip ar det bara sa att jag kliver upp imorgon, styr lite frukost och sedan aker jag till Enmore for an massa pimpande som jag bara fick. tack. Och justja, sedan ska jag tillbaka och hamta min lon men det kanns ju helt okej.

Jag mar bra, det ar sa skont. Och samtidigt som jag kanner mig hemma och trivs har sa langtar jag i en lagom dos varje dag tills jag landar i sverige. Det blir fint allting. mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm.

Maste bara beratta om min blinddejt ocksa, snubben som Richie styrde upp mig med ar en underbar person. Inte min slags kille alls men han ar en jattefin person som jag ar glad att jag traffade. Han dansar & jag skrattar.

Nej, nu ska jag vissla vidare & vinka och skratta.

PUSS

The Good Times Are Killing Us

Det ar torsdagnatt/fredag morgon. Jag sitter i en hyfsat inrokt lagenhet hemma hos min nya ganska intensiva van Felicity som jag har umgatts med i princip alla mina lediga timmar med den senaste veckan. Det borjar ta slut pa energi nu bara. men okej.

Diane, min favorit pa The Gaslight, fick sparken i onsdagskvall for att hon ar lesbisk och var chef ar homofob. Hon sa det bara rakt ut "I dont want gay-people working for me" och Diane tog av sin radio, gav mig en slangkyss och gick darifran for att aldrig komma tillbaka och i samma sakund blev jag befodrad vilket bl.a innebar ansvar for nyckeln till kassaskapet. Okej.

Forst och framst ar jag en person som inte kan dolja nagra kanslor. Ar jag lite irriterad beter jag mig omoget & argt, ar jag lite besviken ser jag ut som att jag ska deppa ihop och om jag ar trott ser jag utsom att jag ska ga sonder. Detar nagot jag fornekar lite for mig sjalv men har blivit tvungen att inse (pa senare dar, ehum). Sa nar Di blev diskriminerad pa det sattet kande jag att en uppsagning inte var ett problem langre och att jag skulle saga upp mig i protest (innan jag insag att jag vinner absolut ingenting pa det utan jag kan bara forlora).

Tillbaka till amnet, ett stank av orattvisa som inte ens var riktat mot mig fick kvallens kunder att fraga mig under 2 hela timmar vad som hade hant. Bara sadar. Men nu ar jag alltsa befodrad. Och ska saga upp mig imorgon, eller egentligen senare idag eftersom klockan ar fem pa morgonen. mwop mwop.

Och det tar emot lite att ga occh lagga mig for imorgon ar det pa riktigt, jag sager upp mitt jobb och boende och ar faktiskt pa riktigt ivag. Igen. Och saker jag inte egentligen star ut med blir plotsligt inte bara okej utan riktgt bra. Det ar min curse. jag alskar allt men blir less. Kommer tillbaka till det dilemmat snart.

Aven om jag inte ville lagga mig an ska jag faktiskt skeda ner mig i en riktig sang i fyra timmar brevid Fee.

PUSS

sillypants

Jag har hundra myror i brallan.

Kan knappt sova for att jag ar sa rastlos, kanns som att jag bara jobbar och gar ut pa samma stallen om & om igen. Om en vecka sager jag upp mig och sa ar det lite chillande pa ga-ut-fronten ett tag.

Lordagen blev omarkbart en sondag och ett slumber-party pa min vind. Vi vaknade upp vid sju tiden pa kvallen igen (jag, Marti, Fee & Simone) och Marti kopte Lakso till oss innan vi satte oss och chillade pa Darlo. Mandagen var bara konstig och kvallen blev lang. Jag var sa trott sa att jag nastan inte visste vart jag var men krigade lite for att kunna lagga mig normal tid och sova pa natten. Mamma ringde nagongang under den tiden och jag kande mig lite virrig nar jag pratade men jag blev glad.

Elin & jag har bokat vara Bali biljetter sa planen ar foljande;

Fredag- Midsommarlunch i Rosebay med Elin, Jonas & Sebbe sedan jobb jobb jobb tills pa sondag da jag tankte overge mitt rum och flytta in lite i smyg i Elins rum i Bondi Junction. Ett litet steg i taget.

Pa mandagen ska jag och Elin bli stylade & fotograferade for vi vann en tavling, yeey. Tisdagen ska vi spendera pa en lunch eller en middag pa Le Pelican dar Marti jobbar och sedan pa torsdagen ska jag fa en gratis haircut & fargning pa Desmond and Molly Jones sedan jobba hela helgen igen for att sedan saga upp mig.

Den fjarde Juli satter vi oss pa planet mot Melbourne, men bara for att byta till planet mot Kuala Lumpur dar vi stannr i 2 dagar. Den sjunde Juli landar vi i bali dar vi stannar i 9 dagar, ater billlig mat och chilliar pa stranden (kanske blir liite bruna). sedan flyger vi tillbaka till Melbourne, via Malaysia, och stannar over helgen innan vi aker tillbaka till sydney.

Sedan tar jag mig i princip hem till sverige sa fort jag bara kan med bara en liten kina-paus da jag springer genom den forbjudna staden, posar vid torget, (dar med Mao pa hornet) kanske flyger en drake och koper en hog med billiga underklader.
SEN
arlanda och forsta planet till Midlanda innan jag knackar pa mormors dorr pa triangelvagen och hoppar av exaltering.

(Bettan skickade nytagna bilder pa Fanny Lee inatt nar jag satt vid Elins mini-dator och knappade i morkret. jag vill hem & jag vill rora pa mig. jag saknar alla)

fun with dick and elin (pa BALI!)

Okej, det ar en bra dag idag. Solen skiner som for att trosta mig fran att ha frusit ihjal nagra natter i rad. Fick bara tre skift denhar veckan men betalada dubbel hyra (den nast sista om det inte ar den sista :O )sa pa mandag ska jag kopa en underbar blommig kofta fran Wheels And Doll Baby. Anyhow. Jag jobbade till 2 i onsdags och hangde en liten svang hos min nya van Matty innan Elin ringde mig och var jattedeppig & besviken pa sina dumma kompisar, som har blivit tillsammans med varandra och inte gar att umgas med langre.

Hon berattade att hon satt i en taxi pavag dit jag var men behovde veta vart det var, och jag sprang ut och motte henne vid sidan av Taylor Sq. Det ble en lang kram mitt pa Flinder street och Elin snyftade lite och sa att jag kan ju inte alls aka hem till Sverige igen for vad skulle hon gora da? Men jag bokar inte om nagra biljetter innnan vi varit pa Bali sa det var ingen orsak till separations-panik an.

Vi satte oss pa ett folktomt Kinselas, under en varmelampa med en ol som knappt blev drucken & notter som forsvann pa en gang. Vid fyra gillade vi livet igen och var glada att vi hade varandra. Vi satt och betraktade musikvideos nar bartendern plotsligt slog pa Dawn Of The Dead eftersom han hade sa trakigt. Jag fick ett glas med mjolk och baileys som jag drack ur ett jattelangt sugror medan jag, Elin, Vakten och den enda bartendern hade en liten filmkvall fram tills halv sex.

Elin satte sig pa Junction-bussen och jag gick hem och somnade i mitt rum som var varmt och gott da Brett for en gangs skull inte slagit av heatern sa fort jag inte var hemma. Sen sov jag till klockan fem igar. :)

Kande att jag ville fortsatta att sova hela natten och hela dagen med avbrott bara for mat & kanske lite tv men Issa ringde och paminde mig om att jag lovat stek & strippklubb en kvall jag inte jobbade vilket var just igar.

7$ steak foljt av inomhus picknick, liveband pa the Mac In, buggande pa the Courthouse och till sist gick vi en svang pa Dreamgirls innan vi traffade pa en svensk, eller ja, skansk kille som bjod oss pa kebab innan vi gick hem. Vi kom overens att motas upp for att fira midsommar tillsammans nasta vecka sedan fick jag huvudvark pa vagen hem av kylan. Det ar SA kallt pa natten.

Jag och issa somnade pa min hog av madrasser med Late Night Heartbroken Blues i oronen och jag kande inte att Brett fick bry sig om att vi lag och viskade eftersom han drog hem nagon brud harom natten (justdet jag maste beratta om den kvallen!!) iallafall & jag blir ju knapp i huvudet nar jag ska behova höra manniskor ligga med varandra. gah.

Iallafall, for nagra dagar sedan hade jag Ally & Simone en ost, kex & vin kvall innnan vi gick och sag Brett spela pa the Hopeton. Jag var pa ganska bra humor da plotsligt Dick hoppade fram fran ingenstans och jag blev sa himla overraskad och glad. Dick ar alltsa Bretts storebror, han heter egentligen inte Dick heller utan Simon och jag typ ser honom som min egen storebror ocksa, eller typ.

Det kanns iallafall som att han skulle hjalpa mig med vad som helst och sa ar han sa knapp, liksom Josilj-knapp vilket jag behover en del av i min vardag. Har inte sett honm sedan jag senast var i Berarra vilket ar narmare 2 manader sedan och jag visste inte att han var i sydney. Dock skulle han tillbaka ner igen pa en gang, vilket var deppigt, men han ska till bali om 2 veckor och jag och Elin ska ju faktiskt ocksa till Bali sa nu ar jag supertaggad!!!

Min plan ar alltsa att ;
saga upp mig pa ett smidigt satt sa att jag kan borja jobba dar igen nasta gang jag ar i Sydney, aka till Bali (via Melbourne & Kuala lumpur) i kanske en vecka och fa lite sol, sedan till Melbourne och stanna dar i nagra dagar innan jag aker till sydney for att flyga via Peking till Stockholm.
Aka lite mercedes & ata lite god mat och vara glad for att jag ar hemma.
Dock ska jag nog jobba pa nagon ica-butik eller sa och spara ihop till en till au-biljett som jag koper i kanske borjan pa december for att fira jul & nyar i sydney med Elin och sedan ta ett jobb tills mitt visum gar ut, whatever, nu gor jag & elin nya resplaner PUSS PUSS!

onsdag

Jag ar i en uppatspiral igen, nu ar jag glad och alskar sydney. Eller mest alskar jag manniskorna, jag forstar inte hur jag kan hitta sadana underbara personer vart jag an ar. Dom basta. Men hem vill jag ocksa.

wednesday

Igar var varldens sloaste kvall pa jobbet, men jag var typ pepp anda for att jag hade haft ett sa fint forgaende dygn.

Dock dog entusiasmen ratt kvickt da ett frekvent fyllo, en av alla vara locals, tjatade om att jag skulle ata en bit av hans javla pizza och att jag brydde mig for mycket om min vikt (vilket ar lojligt och vad skulle han isf ha med det att gora?) och han satt och ropade ut nagra allman-kanda konstnarer genom tiderna foljt av att jag var battre an alla dom tillsammans for att overtyga mig om att jag skulle ata hans pizza som jag verkligen inte ville ha.

Nar han ropade att jag var battre an gud nickade jag till stewie som valdigt lugnt gick och viskade nagot till honom, som drack upp sin ol och avlagsnade sig. Jag gillar mer att saga till Stewie an vakterna om jag vill nagot for det har battre effekt. Anyhow,
dags for nasta local, Damian, (var egen Norm, forutom att vi inte ropar "Damian" nar han kommer in och sedan skakar vi pa huvudet at hans sorgliga liv nar han kommer pa tal)

Han sitter alltid och dricker Victoria Bitter och tror att han ar javla smart och ska beratta, eller snarare lara alla om livet. Som Tommy ungefar, gemensamt att dom inte har nagon aning om vad dom pratar om. Han borjade dissa Irland framfor Richie som tappade sitt redan obefintliga talamod och ville slass lite med var VB-man som pastod att Irland, jamfort med Australien inte var nagot att komma med i ett krig.

Jag trostade Richie som att han var ett barn och forklarade att mer an halften av invanarna downunder ar kungruer, en fjardedel ar backpackers och asiater och resten ar parokta surfare, eller trotta aborginer som inte skulle vara nagon nytta som internationellt stod. Vilket nog inte riktigt var sant men han uppskattade det och styrde (som tack & som ett forsok till bot pa min "sadness" som alla tjatar om) upp en blinddejt med hans barndomsvan som jag inte kommer ihag vad han heter. Och det var ju fint men jag kanner mig inte sa intresserad.

Idag ar jag sahar trott som jag blir aven nar jag inte jobbar, det ar kallt och regnigt som det har varit den senaste tiden och jag kanner mig mer depp an pepp fast mest bara helt indifferent.

Diego kom in som sista kund igar, han sa att jag skulle komma upp till The Courthouse for en drink men nar jag slutade kande jag bara att, nej, jag gar hem och rostar mackor och dricker cahi-te istallet! Sedan somnade jag (efter lite drygt en timmes fram-och-tillbaka-vridande i min hog av madrasser som jag kallar sang) for att vakna med armarna och axlarna fulla av nya bett fran kryp jag inte ens ser langre. GOTT!

Elin, Miss Korkort Sverige

Igar var det antligen tisdag, efter att jag simmat och skrubbat rent badrummet (utan att det syndes men det ar skont att veta att det ar rent) motte jag upp Elin pa Gloria Jeans i Junction. Vi yrade runt pa kabeljakt och sprang pa Alex, Jon (ena norsken) och Elins chefs fru.

Sen iaf borjade var kvall med italiensk middag i Cross. Bordsduken var ett stort papper med tillhorande kritor sa vi hade ju inte sa trakigt. Promenerade sedan ganska sakta egentligen ner mot George street med avbrott bara for lite fotograferande och overgangs-stalle-slagsmal. Sedan sag vi Angels And Demons i den storsta av Town Halls biosalonger och smaskade jordgubbar (overraskande brutal film f.o). Kvallen kandes inte redo att ta slut an fast klockan nastan var midnatt, sa eftersom ingen av oss sett operahuset i varken regn eller nattljus (nattljus?) atertog vi promenaden till Circular Quay.

Inte sa coolt som det kunnat vara men sedan satte vi oss pa narliggaande bar och pratade och pratade och drack drinkar. Kom overens runt halv tre om att det kanske var dags att dra sig hemat men pa hemvagen kom vi pa att det ville vi ju inte alls. Vi ville hellre ta in pa hotell, shota minibar, bada badkar & ata hotellfrukost. Och vi(efter ett tags regnigt letande)checkade in oss pa Ibiz hotell vid ena anden av Darling Harbour, ingen minibar & inget badkar, ej inkluderad frukost men vi somnade anda, nyduschade och trotta i varsin rikitg och renbaddad sang. (med hjul!)

Sov val i 4 och en halv timme innan vi var tvungna att kliva upp for att inte missa all bacon, alla pannkakor & croissanter. Matta & mer nojda an kvallen innnan strosade vi i darling harbour-kopcentret, eftersom vi inte riktigt ville hem an, och fyndade tre par skor var i en affar dar forsaljaren nog aldrig salt 6 par skor inom en timma efter oppning en helt vanlig onsdagmorgon forut.

Tillbaka i Surry Hills staplade vi upp alla skorna och beundrade dom innan Elin, the light of my life, akte hem till Junction. Jag startade en tvattmaskin, lade in ett par gamla skor i frysen, borstade tanderna och rakade benen innan jag lade mig for att lasa lite i min bok. Tok-dackade efter ett stycke dock (med nya strumpor pa fotterna, underbart, forsokte forklara for Brett men han forstar aldrig riktigt min fascination) och vaknade till bara en kort sekund nar snubben gillade mina skor som jag placerat pa bokhyllan och sa "ciao syns inatt" innan han gick till jobbet.

Vaknade vid fem och kande mig nojd men hungrig igen, nu sitter jag och stressar liite har nere pa det vanliga internetstallet och ska dra mig till jobbet om ungefar tio minuter. Subway-club-macka i magen.

Skriver ett langre och mer ingaende inlagg kanske, imorgon?


PUSSS

hemma vs borta

Folkol i en park, karlek, syskon, mercedes, festival, narhet, sommar & sol, forfest, fest och efterfest. Bal. Lukten av stall och galoppera i skogen. Forsenade Sj-tag. Potatis & brunsas och badtunna i osterlo. Sova i en sang och att aldrig vara hungrig i bergeforsen och ringa Ludde nar jag vill. Fika med SaraMaria och skala med Josilj. En rund sang fran ikea & tunnelbana till bagarmossen. Cykla & filosofera med Yousef.
Ett tag iallafall.

Frihet, utbud, falska men glada, temporara relationer, sjalvfortroende, personlig utveckling, insikter, en flaska vin dygnet runt, pengar i kuvert, nya ansikten. Aventyr & ensamhet. Stora vagor, hajar och krokodiler. Langa timmar, dagar, natter, skitigt kollektiv. Billig stek, champagne och jordgubbar, stora stader. Vakna manniskor, tillganglighet. laglig prostitution, knark & strippklubbar. Oppenhet och trevliga ord, grannar & tak, precis vad jag vill.
Men jag kan aka tillbaka.

dagen da jag varken kunde somna eller vakna

Igar rakade jag somna i en ofrivillig powernap som varade en halvtimme. Bestamde mig for att inte ga ut utan att sova vidare.
Klockan elva hade jag borstat tanderna och lag med trotta svidande roda ogon i min sang, och fortsatte somnlost pa samma satt till klockan tre.

Gick ner och satte mig hos Christopher som pluggade som han gor dygnet runt och jag tyckte att han kunde ta en paus och dricka lite te med mig. Forst var han tjurig och anti men han skarpte sig efter ett tag och han satt nog med mig i narmare en halvtimme. Stamningen lattade lite och hittade tillbaka till sin vanliga icke-existens vilket var ganska skont men jag kunde fortfarande inte sova nar jag gick och lade mig, fast vi kom overens Chris & jag om att vi verkligen maste sova mer.

Funderade pa att inte sova alls men vad skulle jag upp och gora fem pa morgonen nar jag inte skulle ha pengar forran fyra pa eftermiddagen och inte hade nagon mat hemma? jag tillat mig att dagdromma om sverige tills jag insag att det ar (ursakta flummigheten men) dit mitt hjarta vill. Jag ringde uppspelt till Ludde och berattade att jag hem-peppade mig sjalv och han blev nog gladare t.o.m an jag.
Dock ska jag nog inte annonsera ut overallt att jag i smyg ar pa hemvag for det tar liksom bort exalteringen lite.

Sedan somnade jag, sov i fem timmar tills Brett kom hem, klev upp och tinade & tillagade kyckling som jag forsokte trycka i mig medans jag sag pa Ellen DeGeneres innan jag somande igen (tvattade en av taket-filtarna ocksa! resten slangde jag efetrsom dom legat i regnet i snart en vecka).

Sedan sov & sov & sov jag igen tills halv fem, det var inga problem att somna nar Brett satt och spelade gitarr och berattade saker, innan jag hamtade min paycheck som jag inte ska spendera denhar veckan och sedan gick jag pa uppdrag. Jag hittade ett underbart badhus som luktade sa gott av klor & lag precis under katredalen (cathedral, gud hur stavas det pa nagot sprak?) sedan hittade jag ocksa en av 2 kablar jag behover. Och jag fixade min telefon sa den kan skicka meddelanden igen, vilket kommer bli lite billigare an att ringa over kontinenter nar jag saknar nagon.


aaaah. Saker fixar sig. Humorsvangingarna har stannat pavag upp vilket inte kanns stabilt pa riktigt egentligen men bra JUST nu. Jag tror att jag ska slurpa i mig en lins-soppa till middag och ha en tv-kvall for att kliva upp imorgon och simma. Sedan ska jag och Elin ata middag i Kings Cross innnan vi gar pa tight-ass-tuesday-bio. Jag tanker smyga med 2 sma flaskor champagne och en lada jordgubbar och inte tanka pa att jag ar dubbelbokad eftersom jag lovade Alex att sitta i enmore och se pa Black Books.

Det ar okej nu.

xx

paniken

Vinkade av Reima vid hyde-park-stationen och sedan, fast jag sa at mig sjalv, var jag tvungen att sitta ner en svang och grina en massa da ensamheten och seperations-angesten skoljde over mig precis som jag visste att den skulle gora. Torkade dock ansiktet och borjade promenera hem (med en tom placebo-resvaska som jag drog pa pa ett ganska fem-arigt vis, whatever).

Tog en dusch och forsokte konversera lite med Cris & Soph men sa var obekvamheten dar igen och jag sparang upp pa mitt rum och borjade grina igen. GUD! Jag maste sluta deppa nagonganag. (forsokte ringa mamma, ludde & mormor for att gnalla lite men det var ingen som var sugen pa att svara men sa kom jag pa att jag kunde ju ringa saramaria. Hon var bra och jag lugnade ner mig lite.)

Forsokte aterigen ladda min kamera men jag fattar fortfarande inte sa jag tog pa leopard-tofflorna (som jag fick av reimi idag : D tack) och sa klampade jag nerfor trappen och ignorerade falskheten i Paul's "oh hey Mina" och sa "hey babe" tillbaka innan jag uppgivet tog instruktionsboken och sladdarna och kameran och bad om lite assistans. Fick tillochmed ur Chris ett litet, knappt markbart, skratt och han sa att jag inte blivit galen utan att nagonting saknades ur paketet.

Nu ar jag pa Civic och lamnar tillbaka filmerna som vi smog oss hit och lanade for en vecka sedan (da inte allt var sa javla jobbigt) och jag ska ga, kopa nudlar, en chai-latte och satta mig i mitt ackliga rum i min sang som inte ens ar en sang och gora en massa listor och rita.

Och det ar verkligen fardig-grinat nu. Mina ogon blir alldeles trotta.
I'm gonna fight the power to put myself on the throne.

PUUUUUSSS

choritzo-frukost i Rose Bay

For en manad sedan var det valborg. Da var jag ganska saker pa att jag skulle vara hemma igen månaden innan. Nu star jag och kollar ut genom Reimas fonster, pa regnet, medan han packar sina väskor mot Malaysia och sommar-sverige.

Härom kvallen hade jag och Elin en tjejkväll.(I junction eftersom jag har min "osynliga vecka" i huset) Vi sag pa Bring It On, blonderade haret & hade ansiktsmasker. Det var en jättebra kvall och jag ar glad att vi hittade varandra.(det kommer bilder när jag har fattat hur man laddar kameran).

Sedan kändes allt helt okej igen när jag satt på övervåningen av Oxford Courthouse, fotad av Diego med en Rechas i handen, klockan halv sex på morgonen. Men det var i förrgår.

Igår
var det jättekallt, det spöregnade och jag ville helst av allt inte springa in i Chris eller Paul eller ens Sophie för jag gillar inte hur gnälliga dom blivit. Eller, egentligen har varken Sophie eller Paul gnällt en enda gång men jag gillar inte den nya stämningen som kom från ingenstans. Alex smsar och dyker upp på mitt jobb och jag vet inte hur jag ska agera.

Jag tyckte jag var tydligen med en puss på kinden och en "C´ya" men uppenbarligen inte så nu har vi en obekväm situation. Och så på jobbet, jag är liksom med i crewet nu och det är ju inte så att jag glöms bort när vi ska ut eller något och jag kan alltid ringa någon av tjejerna (Diane var skitgullig och ritade en I LOVE MINA-teckning på en coaster när jag depp-stirrade in i väggen inatt) men jag känner mig som i en egen bubbla ändå. Vi är liksom inte på samma nivå och lite påväg åt helt olika håll. Jag kan inte riktigt koncentrera mig.

Jag vill vidare, även om det kanske betyder tillbaka till sverige tills jag fyller tjugo så jag kan joina Qatar Airlines. Och jag vill inte frysa.

Nu ska jag sätta mig i soffan med Reimi och se Jumanji tills han ska till flyget, sedan ska jag hem och dricka te och läsa Franz Kafka, powernappa och möta upp brudarna på Kandis. Jag saknar en massa och jag hatar alla avstånd.

xx

kindpussar & mardrommar

"Welcome to thursday morning"

Jag slutade jobba for en timme sedan cirka och kande redan pa hemvagen att jag nog inte riktigt kunde ga och lagga mig an. Jag bytte till mina sneakers och borjade vandra nerfor oxford/liverpool & tuggade TimTam (jag har nog lagt pa mig minst 5-6 kilo sedan jag kom till landet upp&ner men till skillnad fran Elin & Sophie som hela tiden tjatar om vad tjocka dom blivit fast dom bada 2 av smala & smackra sa kunde inte jag bry mig mindre om nagra kilon hit & dit. Jag skulle kunna ata snabbmat tills jag exploderar..mmm, the deliciousness)

Elin ringde som tur var och vackte mig imorse sa att jag faktiskt klev upp och gjorde nagot av min dag innan jag borjade jobba. Jag kopte ett par svarta Lee-stuprors-jeans sa at vi en massa saker som vi brukar.

Jag blev ocksa utskalld av Chris imorse nar jag kom in genom ytterdorren for att jag for en massa for mycket liv pa natterna da jag ska klattra runt och ha picknick och kalas. Jag skamdes lite eftsrom jag visste att det var sant men sa tyckte jag att allt var fruktansvart orattvist ocksa.

Till & fran drabbas jag av en sadan fruktansvard hemlangtan att jag inyte vet vart jag ska ta vagen forutom hem och da vet jag helt sakert att jag aker hem i juli-svangen men, sedan gar paniken over i likgiltighet och da tycker jag att jag lika garna kan stanna har eftersom jag har ett hyfsat liv. Men jag blir sa trott av att vara likgiltig.

Jag alskar inte mitt jobb men jag trivs & jag star knappt ut med det ackliga huset men jag alskar mitt tak och gillar dom jag bor med. (och gatan, kvarteret, staden, utbudet) Och jag har inte tex Ludde & Josilj men jag har folk som bryr sig om mig.
Det ar svart att veta sjalv vad jag vill och behover. Men jag ska inte stressa sonder om planer som jag inte ens behover besluta mig om an. Kanner jag i juli att jag vill hem ar det ju bara att jag aker hem i juli.

Jag fantiserar nar jag ska sova om en ren lagenhet utan kackerlackor, fonster man kan stanga, ett badrum inomhus och ett kok som man faktiskt kan tanka sig att laga mat i. Jag ar inte krasen och jag klagar inte men varmvatten & en riktig sang ar sadant lyx jag dagdrommer om varje dag numera.

Sofia pratade lite om att aventyra och jag vill nog ganska mycket att hon kommer hit. Hon har semester i juli och skulle inte det vara ultimat? Att hon kom hit och jag fick visa allt det fina jag har styrt, alla saker jag gilllar och sedan kan vi aka hem bada 2 efter lite luffande upp&nerfor kusten. Eller nagon annanstans. Alternativt att jag foljer med Elin till Bali. Vart ligger Bali egentligen?

Nu blev jag trott pa riktigt. Det var ju faktiskt en otroligt seg kvall och nu ar det egentligen morgon. Overraskande nog ar jag ledig igen imorgon och jag tror att jag ska lana bocker fran Svenska Kyrkans bibliotek, se Peep Show som dom borjar sanda har imorgon pa ABC och bara ta det lugnt. Nu ska jag f.o inte ga ut pa ett tag, det blir sa latt sa ofta nar det val borjar, men nu vill jag vara lite trakig och lasa bocker och dricka te i nagra veckor. Eller nagon vecka.


PUSS

My Delirium

Tisdag.

Veckan borjade med ett uppvaknande, ett "Hey man" fran Bretts mun, en insikt om att jag somnat pa taket och att Elin lag en meter ifran mig. Vi somnade uppenbarligen ifran var nattpicknick men vaknade till stralande sol. Men vi borjar fran borjan.

Jag fortsatte att shoppa upp alla mina pengar i veckan, nastan, for jag blir sa glad av nya saker. Sedan tryckte jag ihop mina 40 jobb-timmar pa fyra kvallar, innan Alex vantade som forra lordagen, utanfor dorren.

Vi gick till mig, igen, for ett glas vin och jag ville byta om men sa hittade vi Paul i soffan som satt och yrade alldeles for sig sjalv. Vi kande att han behovde lite sallskap for han visste inte ens sjalv vad han hette.

Jag tror att han ar lite stressad och behover sova for han hade varit ute men satt bara och mumlade om budgetar och upplagor osv. Vi satt med honom tills solen gick upp men eftersom ingen riktigt kande for att sova an (sa som det blir om man inte riktigt har atit pa lange och det tar emot att ata eller om man inte har sovit pa lange och man har svart att somna) sa gick vi till Civic, genom bakgator med solglasogon och hyrde en utvald trio filmer.(The Crow, Parfymen & den nar Rob Schneider ar en Gigolo)

Vi sag parfymen tills Paul somnade, Alex akte hem och jag gick upp for att forsoka sova innan jag skulle mota mitt Crew pa Hugo's. Jag tror att jag lag i sangen i narmare sju timmar men sov kanske sammanlagt tre. Hade ingen lust alls att kliva upp men eftersom vi skulle motas 8 och klockan var mer mer an sju kande jag att det var dags. Peppade mig sjalv med att jag faktiskt sparat tyllkjolen tills just denna sondag och borjade lite halv-engagerat att kamma haret.

Knackade pa Ally & Jed's dorr for att ha promenad-sallskap till Cross. Jag hade monstrade svarta strumbyxor, rosa tyllkjol och en svart tajt langarmard troja som var urringad bak i ryggen & mina lackskor med spannen. Ally hade en minimal klanning som tydligen inte ens var en klannning, den tackte kanske en tredjedel av hennes gigantiska brost och sa upplyste hon mig om att hon inte hade nagra trosor pa sig. Dock hade hon en snygg svart kavaj med guldtradar i, och hon klarar pa nagot satt att inte se billig ut aven om hon ar halvnaken.

Vi kom till Hugo's och gick fore hela kon eftersom vi ar sa otroligt exklusiva och hade Dominique Gaultier langst fram i den massiva kon vantandes pa oss.
Vi sorplade i oss 5$ coktails och jag fick gratis pizza och sedan kom Di, Richard och till slut Rob. The best looking crew in the world. Richies angels.

Alla blev fulla pa en gang och jag kande lite att jag kanske skulle ga hem och sova istallet men ville inte vara san. Vi fortsatte till Molin Rouge tills Dom, Di & Ally inte fick vara kvar och slutade kvallen med 2 timmar p abourbon som var nastan helt tomt. Richard ar den enda personen jag nagonsin traffat som jag inte vill skalla nar han pratar om sig sjalv i tredje person. Han liskom gor det med en speciell rost och sin himla irlandska dialekt. jag ser honom som en 16 arig grabb snarare an den 27 ariga man han ar.

Elin kom forbi Bourbon, vi drack bourbon, och beslutade oss for att ta en taxi till Crown dar vi tog med alla husets kuddar, filtar och tacken och byggde en picknick. Vi drack varsitt glas vin och blandade varsin drink som vi inte drack innan vi somnade ifran allt och nynnade pa loke nyberg-sanger tills vi somnade. Riktigtfin kvall.

Vaknade som sagt med solen i ogonen av att Brett klattrade ut och sa G'day och jag konstaterade for mig sjalv att det nog var en manad sedan han senast ramlade in genom fonstret, korde in ansiktet i min armhala och somnade. Jag saknar den Brett lite, men inte sa mycket.

Jag och Elin at en perfekt lunch pa Bettys soupkitchen innnan vi promenerade till Andersen's glass pa Darlinghurst Rd. Lite besvikna pa glassen. Sedan landade jag fran helgens bravader och kande att det var dags att ga hem och gora nagon nytta. Hade dock en liten brist pa engagemang och motivation sa nar jag tvattat mina sangklader och allt jag kunde hitta som behovde tvattas tog det liksom slut pa energi.

Kom pa att jag borde aka till Melbourne i 2 dagar for dar har jag aldrig varit och hamtade min paycheck innan jag sprang hem och packade en ryggsack (kopte ocksa en ros till Sophir for att jag rakade vacka henne nar vi var pa taket och pastellkritor till mig sjalv och ett nytt ritblock.) Jag gick med min ryggsack ner till vardagsrummemt och sa hejda nu ska jag till melbourne. coh konversationen blev;
- Oh, now? Who are you going with?
- um, no one, its jus me
- But who are you meeting up with?
- No one really..um
- oh, ok babe..have fun then

Sen laste jag in mig pa toan och borjade grina (vet inte riktigt varfor) och sa ringde Alex och bah "du, jag saknar dig nar jag inte ar med dig. jag gillar dig" och det var verkligen inget jag orkade ta just nu sa jag gick ut fran toan och lade mig i soffan med huvudet i Sophies kna.
Hon sa "I dont think you should go to melbourne alone jus now" och jag sa att jag tror inte ens att jag orkade ta mig till flygplatsen. Chris & Paul kom och tryckte ner sig i soffan med oss och paul sa att han skulle ta sin tisdag off.

Jag gick till Mad Mex och kopte en burrito till mig sjalv som jag at pa Richards rast med en Corona. Gick hem och pratade med Brett om hur vi skulle gora om vart rum till en replokal och om hans helg. Trodde aldrig att jag skulle somna men lade mig for att lasa Cosa Nostra och somnade efter 2 sidor. Sov i tjugo timmar.

Cheers.