bang bang

Pappa grek är i - grekland, och kommer inte därifrån på grund av den tokstrejken som rör import/export,allt annat och således hemåkning.

På lördag är jag ledig (eller ja..) och i sundsvall samtidigt vilket betyder att jag ska ta på mig dansbrallorna. Kom precis hem efter veckans toktorsdag med 300 kronor dricks i fickan och är sjukt sugen på en kvällsmacka som jag inte har. Dagarnas moode har varit neutralt likgiltig, arg så att andrenalinet har pumpat i mina ben och uppgivet glad på ett liksom alldeles för trött vis. Fick min dos av Mattias som öppnade mitt lilla öga för möjligheter och påhitt igen, har påbörjat en grym budget i huvudet & lyckades hitta lediga timmar att hälsa på Ludde i falun fram & tillbaka under mina tre (TRE) lediga dygn.

Jag har, oplanerat måste tilläggas, fått, tagit emot eller helt enkelt hamnat i ägo av massa ansvar rörande mitt arbete vilket såklart är bra men vägen den tog sig till mig blev inte den bästa. Jag känner mig som ett litet otippat bebott hus, som råkade stå i närheten av en bil som kört vilse av en väg som inte finns men som ändå gick dit. Hit. Japp.

Den gulligaste vakten jag vet samt min kollega Mika fick inatt ansiktet sönderslaget, inslaget, av tre skitungar som var ute enbart för slagsmålets & bråkets skull. Sekunderna mellan de första slagen i hans fina ansikte och att dom drog därifrån går fram och tillbaka i mitt huvud. Jag och Hanna försökte knuffas och dra och skrek på dom och mikas ansikte bara blödde. Polisen kom nästan aldrig och jag fattar inte att jag inte tänkte lite, bara lite klarare och sprang fort som fan till en annan krog för fler säkerhetsvakter. På en gång. Jävla skit.

Folk som oprovocerat slår bara för att slå kan inte må bra. Min fantasi har inga gränser när jag föreställer mig vad folk i hela världen har gått, kommer och går igenom. Det behövs fler som lyssnar och kan reagera, som kan ta hand om och bry sig om. Jag funderar på att utbilda mig till kurator/psykolog samt gå kurser i krishantering. Jag vet inte vad jag vill. Något.