"hemma" II

Sen blev jag inbetald på stadshuset och fick både tequilashots & öl, bourbon & mer shots innan vi, som i det tidigare middagssällskapet, bar hem varandra och somnade på kyrkogatan. Jag var den enda som inte var bakis utan bara pigg & glad när vi vaknade.

Mamma hämtade mig och jag förklarade att jag hade planer redo för både boende och jobb. Lite nöjd kände jag mig nog. Jag åkte till vårdcentralen för hostan som fortfarande kväver mig. Dom sa att jag nog inte hade svininfluensa men jag fick ett hosmedicinsrecept. Jag åkte också ut till Per i österlo och sa hej och kramades lite men han var inte samma vanliga Per, vilket nog berodde på att han skaffat sig en liten flickvän. Människor ändrar på sig. Jag var glad att se honom ändå, fast jag saknade peppen som brukar vara i luften annars.

Idag åkte jag ut till Haga i allafall, var beredd på ett glatt "-Ja Mina det är klart att du ska jobba här" men hon sa att hon behövde verkligen ingen utökning i personalen, nej, hon försökte bli av med den hon redan hade faktisk,t för den behövde hon inte heller. Jag åkte förbi Ica nacksta också för jag tänkte bara pengar. Pengaaaar.

Dom hade inga tider för mig heller dom närmsta tre veckkorna men om jag kom in om några dagar skulle dom se hur schemat såg ut framöver. Nederlag & depp. Jag ska lämna in ett Cv på lee-Wrangler imorgon (tisdag) för där söker dom folk. Och jag ska gå in på Irish för där söker dom tydligen med. Och när jag hittar internet ska jag scanna igenom platsbanken. Jag vill bara jobba dygnet runt och bygga en hel hög med nya pengar. gah.

Jag fick en god grillad middag hos Ludde innan vi åkte in till stan igen och såg Public Enemies, (himla bra film men jag chockades tillochfrån av brutaliteten. Och det tog nästan till slutet av filmen innan jag identifierade den rumänska bordellmamman som Ida från Svart katt/Vit Katt.) Anyways, Jag ringde reima, Daniel körde rakt in i en lykstolpe när vi var på Mediamarkts tomma parkering, vi hade en biljakt med walkietalkies, (kodnamn Alfatango & spreadeagle), Ida sa "Men! du är ju fortfarande kär i Oliver va?". Kär. Bah.

För en vecka sedan hade jag min 28-timmars-dejt med Gerry, den enda som faktiskt kommer undan med att kalla mig princess & baby och som bjuder mig på fina middagar i Darling Harbour med utsikt över solnedgången. Honom som jag åkte ifrån, tillbaka till andra sidan jorden.

Dagens låt; Bankrobber med the Clash

"hemma" I

Klockan är ett på natten, tisdag den 28e juli, och jag rullade nyss in i ett sovande Bergeforsen och parkerade mig i källaren, mellan rosa lakan och hemmalukter. Jag har vägrat erkänna min jetlag då jag inte märkt av den förrän nu när jag börjar komma ur den.

Imorse klev jag upp vid åtta, duschade och drack underbart bryggkaffe som jag har längtat efter så himla mycket tills jag mådde illa. Sedan rullade jag iväg i den blå volvon (som jag återkommer till) för att claima ett utannonserat jobb till mig på den lilla butiken i Haga.
Dock var inte jobberbjudandet det på riktigt och efter ett halvdeppigt men samtidigt trevligt samtal med Lars som passande både jobbade och var i exakt samma sinnesstämning som jag satte jag mig på parkeringen, startade bilen men stängde av den igen och funderade på vad nästa steg var.

Jag landade på arlanda i fredagskväll, blev upplockad av mamma, tommy och älskade Kalle och klämde ett maxmål inom en halvtimme. Hemresan gick ganska fort och sedan sov jag i Specksta. Mamma har fått en sån himla fason på huset och det är jättefint. Fast det inte påminner alls längre om när Tommys föräldrar bodde där känner jag mig ändå inte hemma alls utan som en besökare, trots att det finns en himla massa inramade foton av mig på väggarna. Speciellt bilder från när jag var liten känns liksom, jag vet inte, konstigt att dom är där. Men det är nog bara för att jag aldrig har bott där.

I lördagsmorse red jag en efterlängtad barbackatur i skogen (i kanske tjugo minuter men jag har fortfarande en pinsam träningsvärk) sen lärde jag mig att köra automatbil (the volvo) för morfar hade sålt mercan som jag saknat så mycket.
Jag, mamma & ungarna åkte in till södermalm där jag plockade upp Josilj som var påväg till jobb och boende i Barcelona.

Jag sa till honom att vara försiktig och passa sig för knark och annat farligt (jag läste i en undersökning om spanska sedlar att 94% av dom innhöll spår av kokain) men att det är ju hur bra somhelst att åka ut i världen fastän det är lite synd för mig, att jag inte kommer att ha träffat honom så mycket dethär året. RyanAir flyger dock dit för 300 spänn så när jag har fått min ekonomi att rulla igen kan jag ju faktiskt hälsa på lite. Jul & nyår skulle inte vara så farligt tex. Och någen helg ibland.

Sedan rullade vi vidare till middag i bergeforsen, men jag hann inte ens säga hej till mormor & morfar innan jag körde rakt in i deras bil. Inte med mening såklart, men det blev ändå lite halvtrist stämning då morfar började vifta med försäkringspapper innan vi ens hunnit sätta oss och äta. Jag är lite töntig men jag vill ju visa för dom att jag har blivit en massa mer vuxen och mogen sen senast men dom får mig bara att känna mig som en klantig och yr liten unge.

Det var också Davids 20årsdag så han, jag, Ludde, Daniel & Ida åt middag på White Tiger som är någon ny resturang på köpmangatan. Sedan hade vi förfest hos Ida, precis samma underbara människor som precis alltid & som var precis som dom alltid varit. Jag kände mig över Sundvall ganska snabbt och fick lite panik då det kändes som att jag tagit ett gigantiskt kliv bakåt. Varför åkte jag från Sydney? Och när jag åkte, varför åkte jag till Sverige? Och till Sundsvall?

Det gick över lite efter ett tag dock då Conny sa att hans mamma ville anställa mig i sin nya butik och Ida sa att hon hade ett ledigt rum i kollektivet. Jag övergav planerna på Stockholm en sekund och blev lite realistisk, tänkte att ett svinbilligt rum mitt i stan och 108:- i timmen (innan OB) och om jag tog ett till jobb utöver det, och om jag sparar duktig, skulle ge mig en ny ekonomisk start igen. Med nya pengar kan jag åka till nya ställen. Till Gerry i Irland, Diane i Skotland, James & Ryan i Lincoln osv, det kändes helt okej. Det skulle ju inte behöva ta så många månader.

snart

jag har skrivit en hel hog med ord och
om en vecka kommer denhar bloggen vara
ett arkiv for framtida repotage men
idag har jag tusen vuxengrejer att ta
itu med. Hold on, om en vecka! tops

(dagens track; John Butler Trio - Zebra)

But your camera is not waterproof?

Jag har sar och blasor i hela munnen, en hosta som kvaver mig ifran det mesta av min somn. Jag ar svettig, yr och snorig, potentiell smittbarare av (H1N1 pandemi viruset a.k.a) swineflu och min kamera dog av billigt imunsystem mot fuktigt klimat. mwah mwah.

Dock, ar jag i Kuala Lumpur, malaysia. Det ar varmt, jag har Elin och det ar en helt ny kultur. Lukten av kryddor, rostade kastanjer och grillade ankor bokstavligen tranger sig in i min nasa och jag alskar att promenera planlost i en stad, i ett land, jag inte vet nagonting alls om.

Vi bor i en del av huvudstaden som heter Imbi. Pa V'la Court Hotel (No. 194, jalan Pudu, 55100 K.L (om du undrar mamma)och vi har varit har i lite mer an ett dygn.

Vi har varit i ett av varldens (4e) hogsta torn, pa zoo, krigat oss genom marknaden i China Town, i ett ganska trist buddisttempel (jag trodde att det var lite allvar och tog av mig skorna men sa hade dom inte ens pillat bort lapparna pa sina mandariner sa jag tog pa dom igen. skorna alltsa.) Vi har promenerat i lite regnskog och surplat lite mojito & caprioska och vi har atit pa McDonalds, Halal-style.

Kuala Lumpur ar varmt men inte direkt soligt. Trendiga byggnader mitt i the actual third world. Forsaljarna drar sig inte for att hetsa. Vill man inte ha en glasskulptur kanske man ar sugen pa en klocka? en ryggsack? en dvd film? nej men kanske en parfym?

Igarkvall forsokte en snubbe hyra ut ett rum till oss pa samma hotell som vi redan bor pa
-"Hello, you need a room? Very Clean and bathroom in the room"
-"Yes. We know, we live here, thank you"
-"Very clean"
-"we LIVE here already, can you please let us in"
-"Very cheap, you wanna have a look?"
gah

Vi ar i himlen av krimskrams, fusk, plastvaskor, billiga klockor och parfymer. So what om det inte finns varmvatten pa hotelet eller om det inte finns en toa ibland utan bara ett hal i marken?

p.s
Jag och Elin ar ju sjuka som fan sa immorse nar vi kom ner for att ata frukost sag vi val inte sa damn fresh ut, nyvakna osv. Anda behandlas vi som hotelets viktigaste kunder & vi har alltid nagon som likosm passar upp pa oss. Wonder why that is. Och sa finns det inga priser pa saker har ner. Man dealar pris med forsaljaren om allting hela tiden.

bali imorgon, I'm so excited : D

ett år

Ett år går så fort. Tiden rinner. Om ett år ska jag byta ut den tredje juli. Eller, minnet av tredje juli är vad jag menar.

Idag har jag traskat runt alldeles galet förkyld i snålblåsten. Fryst så att jag skakat och känt mig otroligt obeväm. Följde med Elin til Desmond & Molly Jones när hon slingade haret (skiitsnyygt) och somnde där på en stol i 2 timmar. Försökte tina upp mig själv i Elins dusch men frös på något sätt bara mer.

Efter att jag och dom franska grabbarna som bor här sett The Proucers letade jag fram Richies troja och tog mig ut i kylan mot Gaslight, för en av dom sista gångerna och redan där smög sig paniken fram. Lite.

Isobel gav mig ett kuvert med dom sista pengarna och skatt-informaton. Hon pratade med mig som att hon egentligen menade att vara trevlig. På vägen ut kastade hela det nya crewet slängkyssar mot mig och jag fick gorilla-kramar av vakterna. Glad & ledsen samtidigt.

Jag började gå mot ensamheten när Gerry kom upp bakom mig

- Hey honeylove, how are you feeling?
- Im SOO sick, really need to get to that sun
- Did I make you sick, fragade han utan anledning innan han log och pussade mig på munnen. Right then and there utanför dörren.
Och nej men du kommer ju bli sjuk nu pucko, sa jag men han pussade mig igen och sa att det gör ingenting, eftersom det var jag som hade smittat honom. Darling.

For ett ar sedan idag sprang jag in i Tommy pa gatufesten nar jag letade Andreas. Idag aker jag till Kuala Lumpur.
Jag har en pase full med mediciner och hoppas att vi inte blir satta i Swine-Flu-karantan i vart forsok att flyga ut ur Melbourne.


Spot me on border-control
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

första lediga fredagen sedan april

Kan man säga att man blivit mer generell?

Space Kid

Okej. Den senaste veckan har varit galet intensiv och jag sitter nyss inflytad till Bondi Junction i Elins sang och saknar ihjal mig efter bade Brett & Surry Hills fastan jag bara har gnallt & gnallt flera veckor.

Jag har jobbat varje dag och somnat lite hur som helst. Jag vaknade upp i mitt kolsvarta rum och blev alldles uppspelt att jag vaknat innan soluppgangen, pa en helgdag, men sedan ringde Isobel och fragade om jag kunde komma in och jobba liite mer och det visade sig vara Tisdag kvall, halv 8. Anyways,

Jag har varit och sett lite band under den pagaende fund-raisern for Surry Hills lokala radiostation FBI. Forutom Jeds band Sideways Hitchhiker och Bretts Lowlight Drama och aven Sara Blasko, Lions at Your Door, The protectors (som var sadar underbart inspirerande som bara riktig bra Live+musik kan vara) sa avslutade vi med Wim. Kolla upp skiten pa MySpace.

Jag har ju sagt upp mig fran jobbet och jobbade da egentligen mitt sista skift igarkvall. Nar jag moppat hela golvet sa min chef att vi skulle ta en drink som mitt farval och jag hamtade en Heineken och en Crown Lager fran kylen. (Richie drack cola for han ar sa nervos ar Stewie ar omkring) Min chef satt och ojjade sig for att alla slutat men var anda glad att jag, till skillnad fran faktiskt alla andra, sade upp mig innan jag slutade och att jag berattade varfor jag slutar.

Anyways, han sa att jag far en ponny om jag kommer tillbaka snart och jobbar igen och det ar ju bra. Att jag har garanterad ateranstallning pa det roligaste jobbet jag har haft alltsa. Jag ar for stor for en ponny.
Sedan forsvann han i tankar om onsdagens upsattning av barstaff eftersom ingen som jobbar nu har varit pa overvaningen (altsa min bar) sa jag sa at honom att jag skulle komma in igen och lara dom nya tjejerna. Och hur sjukt ar inte det. Jag ska lara folk bar-grejer, haha. jag. Dessutom ar det 160 dollar sa tillsammans med gardagens pass tacker det alla natternas boende pa Bali.

Alexandra deppade ihop haromdagen sa jag och Diane satt och kramade henne hela natten med avbrott bara for att byta disc i dvdn. Vi sag Harvie Krump, Waynes World 2, The Catherine Tate Show och sista saongen av The Mighty Boosh. Vi bestamde ocksa att vi tre ska flytta till New York om ett ar ca.
Allt kandes lite battre da.

Igar var det 190-milljoner-dollar-dragningen sa jag och richie kikade pa tvn medan Isobel, Nicola och Frog satt och kryssade i sina lotter. Jag smog in min emellan ocksa medans jag funerade ut vad jag kulle gora med alla miljonerna. Fragade Isoel;
- Hey, wha are you gonna spend all the money on?
- Spend? haha, Well, ill spend it on my debts i suppose. You?
- I¨m going to space!
- but Mina, arent you already there?