wake-up-call

Ska vi se. Jag ligger i min säng och tuggar i mig pepperkakorna som jag och Ida bakade igår. Har klivit upp några gånger men är helt tömd på energi och slumrar till, drömfylld till max, då & då.

I fredags städade jag, duschade, gick till jobbet. Var på riktigt fint humör och förväntansfull inför helgen. Daniel var vakt och jag jobbade för en gångs skull med Hanna vilket var kung. Klockan blev halv elva, kvart i elva och så ramlade nån viss in och skulle ha gratis öl & svamla som fan. Den andra vakten kom fram till mig och sa att jag skulle hålla koll på den stora otäcka snubben som satt med ryggen mot oss och jag skämdes lite och sa att det var lugnt, jag känner honom.

Så fort jag försökte ta kunder satt han och skrek "-MINA, öh! MINA, VAD OTREVLIG DU ÄR! VARFÖR PRATAR DU INTE MED OSS, FÅR JAG EN ÖL? HÖRRU DIN FÖDELSEDAG IMORGON, DEN FINNS INTE HÄHÄHÄ, DETHÄR ÄR MIN BÄSTA KOMPIS SÄG HEJ TILL HONOM, MINA! MINA!" och varje gång jag gick förbi sa jag att jag pratar med er när jag inte har några kunder men just nu har jag det.
Då tog han tag i min arm från andra sidan baren och drog i den och jag försökte skoja bort det när vakterna reagerade, orkade inte att det skulle bli något bråk. Han vägrade släppa dock och allt blev ganska jobbigt, min hjärna bara gick igenom dumheter den där har öst ur sig på fyllan, och ibland nyktert och jag ville gå hem, jag ville gömma mig,jag ville springa därifrån. Kom loss iallafall och gick ut, bort, bakom, ut i korridiorenoch satt bara där och andades. Linda kom ut och sa att alla har lik i garderoben, jag försökte le och gick och låste in mig på toan istället.

Jag kände att jag orkade inte möta ett enda ansikte och försökte fokusera på vad som helst glatt eller lugnande när jag gick upp för trappen och ut i baren igen, ganska mycket folk strax innan tolv på en fredagnatt efter löning.
Vakterna & Hanna kollade bekymrat på mig hela tiden men jag ignorerade det för jag orkade inte. Ida kom in, hela köket kom in, några från sevensins och bara folk överallt. Mange dödade musiken, hoppade upp på bardisken och busvisslade, Ted sa "nu har du sålt dina sista nittonåriga öl" och mangnus ropade, "allihopa, Mina Sjöberg här nere fyller TJUGOFEM år idag! jaaaag mår hon leva!" Sen sjöng alla, kollade på mig, jag ville springa därifrån. Det var en jättefin gest och fantastiskt att ALLA sjöng. För MIG. Men mitt huvud hade redan gått sönder och jag försökte att inte skaka och att inte börja grina, var superklantig resten av natten och BLÄ!

När vi stängt gjorde jag och magnus en picknick av kycklingklubbor, baguetter & pesto, sen gick jag hem. Bytte om och kröp ner i min säng som redan var uppvärmd, tårarna började rinna men grabben jag bor med pussade bort dom och sa grattis sen somnade jag mitt i en kram. Det finns så många jag tycker om också.

Själva dagen D var lite stressig men mest glad. Festen blev rätt full i dubbla bemärkelser och fast det ramlade in oinbjudna folk som jag blev tvungen att köra ut kom också många av dom jag ville skulle vara där. jag blev besviken dock att det var många som betedde sig riktigt oförskämt och respektlöst men det får man väl räkna med.

fick en Berlin-resa av andreas & Victor så i januai drar vi ett slag. Det blir nog jättebra. Det är egentligen ganska bra bara att det blev lite mycket på en gång. På söndag kommer författaren & redaktören hit. Det blir också en trevlig grej.